Vad  är den här filmen mest känd för?
Att den drev Carolco Pictures i konkurs med sin massiva flopp i biljettkassorna? Nu är detta en bit överdriven skröna, då bolaget redan innan filmens premiär balanserade på ruinens brant. Men visst, det ekonomiska fiaskot för den gode Renny Harlin här hjälpte förstås till…inte minst finnens notoriska budgetöverskridningar och att manuset skrevs om i parti och minut.

TROTS detta är filmen orättvist behandlad tycker jag dårå. Låt vara med sina mindre fel och brister. Icke desto mindre är det en frejdig äventyrsskröna som kör med piratstuket som backdrop! Det är soliga öar, skepp som dundrar på med kanonerna och gott om folk och fä som fäktas vilt med värjor.
En sorts föregångare till Johhny Depp-piraterna skulle man nog kunna säga om  man man är lite lagd åt det förlåtande och popcornsaktiga hållet vad gäller filmer i den här genren.

Harlin hade nog stora förhoppningar på denna, men hans envisa krav att casta dåvarande frugan Geena Davis i huvudrollen som den kvinnliga piraten Morgan Adams kan man alltid diskutera. Hon har kanske inte sin bästa stund, men är ändå rätt lagom underhållande ihop med hjälten Matthew Modine…nödlösningen då ingen manlig större stjärna ville committa sig till att leka pirat under ett par veckor i solen.

Som vanligt är det skattjakt och förräderi som står på programmet. Vi får sedvanliga slagsmål och actionsekvenser, ruffiga karibiska hamnstäder och sköna gröna öar. Och framför allt får vi lite hederliga piratskepp som jagar livet ur varandra.

Baktalad rulle som faktiskt är bättre än sitt rykte.
Och med sitt tema såklart en perfekt liten karamell i årets sommarklubb!

Skattjakt i sommarnatten.