Jaha, det möjligen lovade inlägget om filmbloggeri lyste med sin frånvaro under påskhelgen.
Men det var ju så mycket annat på agendan…speciellt avkoppling och nedkoppling, vilket kändes väl så skönt.
Mitt ute i småländska myllan kunde jag dock inte låta bli att känna ett sting av skuld, komma här och droppa en rad om filmbloggsfunderingar…och sedan inte skjuta upp dem på bloggen!
Nåja, väl tillbaka i den (för tillfället) vårblöta och gråa vardagen drar jag mitt strå till stacken och håller vad som utlovats. Nu var det ju heller inte värsta nya rönen jag hade att komma med, snarare funderingar och nyfikenhet sprungna ur en i sin tur nyfiken fråga jag fick för en tid sedan.
Man kan väl säga att en viss nyfikenhet då i sin tur föddes hos undertecknad, över hur ni kära bloggisar (och andra) förhåller er till nedpräntandet av tankar som genomsusat ert sinne efter en filmsession. Frågan var alltså hur jag bedriver mitt ”kall” som filmbloggare? Hur går jag tillväga? Vilka ”regler” har jag? Hur ofta skrivs det osv osv?
Allas våra stilar är ju olika, och så här går det oftast till i The House of Flmr:
- Jag för aldrig anteckningar under filmen. Alla intryck (inklusive maggropskänslan) sparas på något märkligt sätt på den mentala hårddisken i hjärnan. Sedan bearbetas dessa tankar under en tid och hamnar sedan som ord på bloggen.
- Jag försöker att inte låta det gå mer än max 4-5 dagar från tanke till blogginlägg (okej det funkar inte alltid…men då finns det oftast ett utkast att spinna vidare på).
- Alla filmer jag skriver om är sedda i närtid för att få den ultimata upplevelsen. Därför blir det ofta djupdykningar i ”återtittssäcken” när det handlar om äldre alster.
- ”Tema-filmer” försöker jag ”plugga in” i en följd för att känslan ska bli optimal.
- Den observante skönjer ett mönster i att blogginläggen kommer i veckorna och oftast tar paus under helgerna.
- En märklig och rätt knasig regel jag skapat för mig själv är att inga filmer som går på tv-burken recenseras här. Kan också bero på att jag väldigt sällan ser filmer från tv-tablån.
- En ännu märkligare detalj är att ofta när jag bestämt mig för att se en viss film från återtittssäcken, dyker den upp i en tv-tablå samma vecka! Strange!
- Lika djup som återtittssäcken tycks vara, lika hög är den där högen intill med filmer som ska ses för första gången….
- Jag ser absolut inte film varje dag, men ett par i veckan blir det nog (plus eventuella biobesök). Och i helgerna kan man ju till och med våga sig på ett och annat filmmaraton som när man var
ung…yngre!
Se där ja, lite oviktig info om livet som filmbloggare.
Så nu käre medläsare är det din tur. Varför inte ett inlägg på din egen blogg med lite kul info om hur just du går tillväga?
Se det som en sorts…utmaning..eller något.
Jaha, i övrigt kör vi väl på som vanligt dårå. Vår eller inte.
Joråsåatt!
Flmr - Om film och serier. Mest. 
Japp ganska liknande tankar. För aldrig anteckningar men jag går och funderar över en ingång. jag har också regeln att jag ska ha sett filmen ganska nyligen. Hittar jag ingen ingång brukar filmen hamna i en ”slaskrecension” dvs en tre fyra filmer i samma inlägg.
Roligt att läsa om hur du tänker som bloggare, värt att vänta på 🙂
GillaGilla
Jag antecknar inte heller men jag har sett att många recensenter gör det under pressvisningarna. Men nä, det är ingenting för mig. Det jag inte minns i skallen är inte värt att minnas 😉
Precis som du ser jag ofta om filmer när jag ska skriva om dom, jag varken kan eller vill skriva en recension baserat enbart på gamla minnen. Ofta kan jag minnas känslan men det är inte alls säkert att jag tycker likadant nu så en omtitt är oftast bra på många sätt.
Sen har jag ju min ”idé” om att publicera en recension om dagen på bloggen vilket jag försöker hålla i alla väder. Sen ser jag inte film varje dag och skriver inte om film heller varje dag men har jag en stund över så sätter jag mig gärna och skriver. Kan inte tänka mig nåt roligare och mer avstressande än det. Jo, det ska väl vara att se filmen i fråga då 😉
GillaGilla
@filmitch: kul att höra att vi (återigen) är ganska lika här. Jag brukar också leta efter en bra ingång på recensionen…(inte det lättaste ibland) 🙂
@Fiffi: Håller med om det där med omtitt, verkligen. Det har hänt mer än en gång att man får en ny känsla vid en ny titt!
GillaGilla
Oj, vi verkar fungera rätt lika, även om jag i perioder (som nu) ser ganska lite film. Anteckningar, eller stödord, använder jag mig bara av när det gäller filmserier men det har mest varit för att hjälpa minnet på traven och för att jag velat skriva lite matigare inlägg. Lustigt förresten det där med filmer som dyker upp på TV, i mitt fall visas de direkt efter att jag sett om dem…
GillaGilla
Kul att ta del av en annans bloggares skrivprocess. Vi är nog ganska likartare i vårt upplägg. Jag skriver också uteslutande om film jag sett nyligen.
Tidigare förde jag anteckningar, men numer sker det rätt sällan. Det är mest bara om det är något jag kommer på under filmens gång som jag vill ta upp i min text. Men oftast kommer jag ihåg sånt ändå. Till Woody-filmerna antecknar jag dock frenetiskt. Men dessa har jag oftast redan sett, så det skadar inte upplevelsen nämvärt.
GillaGilla
Kul att läsa om dina bloggtankar! Likt i vissa avseenden, olikt i andra. En hel del inspelad film från TV blir det, men i omgångar. Har jag mycket annat liggande undviker jag aktivt tablån för att inte samla på mig för mycket.
Jag skriver bara om filmer som jag känner mig säker på. I nio fall av tio innebär det en ny- eller omtitt men i det tionde fallet är det en film som jag sett så många gånger att jag inte behöver se om den om det inte faller sig så.
Däremot antecknar jag. Penna och papper gäller. Dels eftersom jag är ganska handlingsinriktad och vill vara säker på att komma ihåg vad som händer. Dels för att inte glömma bort funderingar och associationer. Ju fler funderingar och associationer, desto bättre text är generellt regeln. Det svåraste som finns är att skriva om en beige Jaha-film.
I likhet med dig och Filmitch kan en bra ingång ofta vara nyckeln som låser upp det hela och det är inte alltid den kommer av sig självt.
GillaGilla