Nordwand (2008)

1936 var nazisterna på olyckbådande frammarsch.
Olympiaden i Berlin stod för dörren och var det något som tyskarna älskade så var det att framhäva sportsliga prestationer och koppla det till härkomsten av rätt ras. Helst den ariska, tyska, då naturligtvis.

Berget Eiger i Schweiz var vid den här tiden med sina 3970 meter över havet ansedd som ett näst intill oöverstigligt hinder för bergsbestigare och andra äventyrare. Speciellt nordsidan som mest påminner om en lodrätt stup. Stor utmaning naturligtvis för alla med bergsklättrargener. Tyska rikets propagandasnillen var förstås inte sena att utnyttja situationen och hävdade att den fruktade nordsidan (Nordwand) borde erövras av tyskt friskt blod så att ”problemet i alperna” löstes en gång för alla.

Dagens film är uppenbarligen i en del kretsar ansedd som en av de bästa spelfilmer om bergsklättring som gjorts vad gäller detaljer och vindlande snyggt komponerade bilder på människans kamp mot naturen. Historien tar avstamp i de verkliga klättrarna Andi Hinterstoisser (Florian Lukas) och Toni Kurtz (Benno Fürmann) som 1936 gav sig ut på uppmärksammat försök att besegra berget. Som vanligt har jag en viss fascination för olika enskilda händelser som inträffat i historien, tackar högre makter för tillgång på virtuell information i cyberrymden och läser snabbt in mig på den verkliga bakgrunden.

Det visar sig att ramhistorien är i högsta grad sann, men lite lämpliga friheter har tagits med manuset i övrigt. Bla har ett par helt fiktiva personer uppstått (javisst..en kvinna så klart), som för att driva på historien och göra den lite mer matig.

Filmen är lågmäld och återhållsam men detaljrik i de scener som inte berör klättrandet, och huvudpersonerna ger ett rätt knapert intryck…två snubbar som inte brydde sig speciellt mycket om vare sig politik eller andra världsproblem. Deras passion heter bergsklättring och inget annat. Istället anar man viss ovilja från den ene av dem att lockas med i det mediadrev som uppstår i jakten på framgång, och som får journalister och nyfikna i massor att vallfärda till den lilla by som ligger nedanför berget.

kille i keps (!) på väg uppför ett berg

Om dialogen och agerandet känns lite torrt och kantigt, tar filmen igen det med sina galet snygga scener från själva bergsklättringen. Det känns både hisnande och för överjävligt besvärligt för hjältarna i många sekvenser, och att bestiga berg på 30-talet känns plötsligt som ett helt sinnessjukt idiotiskt tilltag med tanke på den begränsade utrustning och tillgång till lämpliga kläder som gällde då.

Nordwand är en film som jäkligt dramatiskt berättar om ett par snubbar i kamp mot ett berg. Punkt. Dock är det en snygg film, lysande klättrarscener (där extramaterialet visar hur man kan lura skjortan av oss med greenscreen!), fåordig och bister dramatik. Välgjord tysk/österrikisk/schweiz-produktion som  lyckas fånga den hopplösa meningen i det galna företaget.
Tur man inte blev bergsklättrare.

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.