X-MDM: match 15 och 16!

Dags för sista kvartetten ut i grundomgången!

MATCH 15: ”Ett päron till farsa firar jul” (1989) vs ”Miracle on 34th Street” (1947)

päron_poster  VS    miracle-on_34

INNOVATION: Clark Griswold vill fira jul med familjen hemma på gatan…med ALLT vad det betyder. Liksom de flesta vill i alla andra julkomedier i grannskapet. Ok, inte speciellt nytänkande.
Samtidigt i New York rycker en äldre, genommysig, man in och räddar julen som tomte på fashionabla varuhuset Macys. Så bra att han får vara kvar…och dessutom påstår sig vara den RIKTIGE tomten! WTF!? Poängen till den gamla klassikern från -47 för sin lite udda take på julslisket.

PERSONLIGHET: Chevy Chases paradroll under alla år!? Finns det någon klantigare MEN positivare snubbe än olycksfågeln Clark Griswold?? Ständigt med ett leende (även om till och med hans humör tryter här när festligheterna börjar dra åt katastrofhållet. Men visst älskar vi Chevy?
Lika lätt är det att gilla den fryntlige och jovialiske Kris Kringle i skådespelaren Edmund Gwenn´s skepnad. Han charmar till slut den tvivlande åttaåriga Natalie Wood och lyckas också övertyga hennes mamma Maureen O´Hara om att julen ändå är något magiskt. Knas-Chevy roffar dock åt sig poängen på grund av sin eviga optimism i det färgstarka kaos som uppstår när tokiga släkten kommer på besök.

JULIGHETEN: På Clarks gata finns ALLT som hör julen till! Och han bättrar ständigt på det! Julbelysningen på huset är av det värre slaget vi skådat, och kräver Chicagos hela reservkraft! I övrigt bigass-gran, juldekoration och världens sämsta ställe att gömma julisar på!
I New York försöker man sig på att trycka in den färggranna julen fast det är svartvitt. Det mesta tyvärr inspelat i studio. Men scenerna från klassiska Macys doftar lite gammeldags julkänsla då och då. Poängen dock larvigt lätt till extra-av-allt-Chevy Chase!

summa: 2-1

Prediction: Miracle on 34th…är en sådan där klassisk, nostalgisk, mysig gammal rulle som har sin beskärda plats i finrummet. Mot den mer moderna Ett Päron…. ska den dock inte räcka till när man ska ha julexplosion i ögat och de andra sinnena så det står härliga till….

Fast vad vet jag?!



MATCH 16: Livet är underbart” (1946) vs  ”En Julsaga” (2009)

livet_poster  VS   julsaga_poster

INNOVATION: Två filmer som spelar lite i samma liga. Hur livet såg ut och kan se ut för huvudpersonen i olika sammanhang. I den första IKONISKA rullen är det gamängen James Stewart som är så god i hjärtat att det känns som han ätit alldeles för mycket pepparkakor! I den andra är det den gamle gnidaren Ebenezer Scrooge, snyggt CGI:ad och med Jim Carreys patenterade rösttalanger, som får den berömda upplevelsen på julnatten. Stewart får poängen, mest för att alla (?) kan sin Dickens och det därmed inte bjuds på några större överraskningar just där.

PERSONLIGHET: När Jimmy Stewart verkligen släppte loss i sina filmer och BLEV sin karaktär..ja då var det svårt att inte älska hela honom. Precis som här. Skulle filmen ha blivit lika stor utan James Stewart? Tillåt mig säga NJET!
En vansinnigt snyggt animerad Scrooge blir precis så illvillig och snålsint som vi är vana. Mest tack vare Carrey som låter gubbens röst spela ut hela registret. Naturligtvis är karaktären Scrooge en enda stor berömdhet i sig efter så många herrans år…men mot Stewarts gyllene hjärta står han sig slätt. Poäng till Jimmy igen.

JULIGHETEN: I den lilla staden Bedford Falls ringer julklockorna, snön yr, grannen tindrar. Ja ni VET ju hur det brukar se ut i the all american little town….! 1800-talets London har också jul, lite old fashioned style dårå. Inte så mycket glitter och glam, mer fattigdom, levande ljus och en och annan julanka (!) på matbordet. Om ens det. Men snöstormen yr då och då! Ett snygg CGI-London i juletid drar dock kortare stråt mot den svartvita lilla småstaden med all sin snö. Poäng Stewart igen.

summa: 3-0

Prediction: En så pass klassisk saga som den om Ebenezer Scrooge kanske förtjänar att gå vidare i ett julfilmsrace? Även om den är animerad. Men mot en blytung rulle vad gäller att vara legendarisk och klassisk har man inte mycket att hämta. Får Stewart-rullen respass redan här är det en mindre sensation vill jag hävda.

Vem får sista biljetten?!

 

 

 

Annonser

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s