När filmälskaren och esset Johan på mitt jobb kom och frågade om jag inte ville testa en ny genre att dyka ned i, kunde jag ju inte tacka nej.
Dels av nyfikenhet och dels beroende på att har man klarat av att ta sig igenom Turinhästen…ja då klarar man det mesta.
Nåja, kanske iaf.

Hursomhelst. Dagens ämne är anime och i händerna på mig trycktes denna, enligt Johan, ”überklassiska” rulle från regissören Mamoru Oshii. Jahapp, låter lovande ju! Dessutom, den blu ray-disc jag tittar på är en uppsnofsad och digitalt restaurerad version som fått det fiffiga tillägget 2.o.

Jag kan inget om anime, manga eller allt vad de olika stilarna heter. Fullständigt novis.
Så lite spännande är det ju ändå att sätta sig framför denna story, som tar plats i den framtida miljonstaden ”New Port City” (år 2029?). Direkt slås jag av likheterna med min stora favoritfilm i livet, Blade Runner! Hallå, vad härligt! Det hade jag inte väntat mig! Det handlar alltså om en kvinnlig cyborgsnut (!), Motoko, som tillsammans med sin partner Batou jagar cyberbrottslingar både i den digitala världen och i den cyberpunkiga verkliga tillvaron som detta Hong Kong tycks vara. Och nu är man på jakt efter den kriminella masterminden The Puppet Master!
Regissören Oshii blandar ”traditionell” animering med mycket snygga CGI-tricks, och varvar detta med ett sorts märkligt fascinerande soundtrack. Ja, jag märker hur jag sakta dras in i storyn, och även i det bakomliggande filosofiska tänket. Vad är människan? Vem bestämmer vad som är ett medvetande? Kan AI bli mänskligt?
Se där, de tankarna känner vi ju igen från Rick Deckards framtida Los Angeles i Blade Runner-fyrverkeriet!

Det är helt klart inget vanligt ytligt nedkrafsat tecknat jag kikar på här. Det är känslan från början. Det känns både vuxet och seriöst. Jag tackar storyn för att den inte tar den superduperövernaturliga vägen som jag har fått för mig att asiatiskt animerat har en förkärlek till…..drakar, varelser, andar och annat knytt. Nä, mer sådant här då tack. Låt vara att detta är framtiden. Men en framtid som jag kan köpa lika mycket som jag köper Blade Runner-världen. Tekniken står i fokus, liksom filosofin om alltings varande, maskin eller människa. Liksom lite snygga actionscener med animerat våld av bästa märke.

krutet har icke sparats på former. vare sig de av betong och metall eller de mänskliga…

Som jag förstår det bygger dagens alster på en tecknad serie med samma namn. Okej, ingen serie jag känner någon större längtan efter att läsa eller dyka ned i kanske. Men i filmform var det en riktigt positiv överraskning. Jag köper´t . Det finns ett par scener i rullen som är sjukt snygga för att vara animerade…och fångar känslan som hela filmen tycks vara ute efter.
Det här var en riktigt kul överraskning, och kanske jag hade lite tur att ämnet var just ett sådant som tilltalade mig i stort…?

Men…vad är det med japaner och deras besatthet över kvinnliga former och nakenhet?!
De skäms inte för sig direkt…om man ska uttrycka sig snällt.

Bonus: så läser jag också att en ”riktig” version av rullen planeras till 2017, med Scarlett Johansson i huvudrollen som den kvinnliga cyborgen. Se där ja.
Kan ju bli allt från flipp till kräkflopp! Kan vi få Ron Perlman i rollen som Batou också tro….?