The Ghost Writer (2010)

Så här ska en film se ut! Dialogstark, tät, oviss och med ett lysande skådespel hos de flesta inblandade. Roman Polanski är skönt udda figur i filmvärlden. Ha må ha världens trassligaste livsbakgrund, men göra film kan karln. Och han gör dem oftast med det där lilla extra, som mitt ibland dagens alla cgi-översvämmade megaproduktioner känns så där gammeldags smart och murrig, oftast med en olycksbådande ton. Filmens huvudperson, som finurligt nog bara går under namnet The Ghost (Ewan McGregor) åtar sig motvilligt att spökskriva den förre brittiske premiärministern Adam Langs (Pierce Brosnan) memoarer, efter att hans företrädare hos Lang plötsligt påträffats död i vad som ser ut att vara en drunkningsolycka. Den unge författaren installeras i Langs tillfälliga residens på den amerikanska östkusten vid Martha´s Vineyard där det är meningen att han ska intervjua Lang och fixa till det manus som företrädaren hann att jobba fram. Det dröjer dock inte länge förrän en kuslig stämning infinner sig och vår huvudperson börjar misstänka att det verkar finnas hemligheter i Langs förflutna som man inte bör rota alltför mycket i.

Polanski jobbar som vanligt fram en fantastisk obehaglig stämning med scenografi, skuggor och långa bildtagningar. Känslan av Hitchcock-noir ligger tät och jag undrar om Polanski inte låter sin film bli en hel liten homage till den gamle mästaren. Strandvillan, där merparten av filmen utspelas, är kal, steril och ogästvänlig på alla sätt. De figurer som rör sig runt vår unge huvudperson blir alla anonyma och främmande. Ju längre filmen rullar på, ju mer känner jag mig som tittare obekväm och vet att något är fel. Frågan är bara vad? Ett genialiskt drag av Polanski är att jag som åskådare aldrig vet mer än McGregor i filmen. På så sätt delar vi något i den ogreppbara historien som verkar dölja sig i dunklet. Manuset, vars originalstory kommer från en roman av Robert Harris, är smart och synnerligen lurigt där man egentligen aldrig kan vara säker på något. Detta ihop med rejäla skådisinsatser av McGregor, Brosnan och Olivia Williams som Langs hustru, gör filmen till en liten nagelbitare. Herregud, till och med påfrestande Kim Cattrall gör bra ifrån sig i rollen som Lang-assistenten Amelia, vilket betyder att Polanski lyckats mer än väl med sin ensemble. Det är drama mer än action, men thrillerstämpeln ligger tät och förstärks av det scenografiska med den öde strandvillan vid Atlanten (där den nordtyska kusten förtjänstfullt får vara stand-in för det riktiga Martha´s Vineyard) och det ogästvänliga vädret.

The Ghost Writer är superb spänning och oro i en effektiv mix. När slutet närmar sig kommer upplösningen så snabbt att man nästan inte hinner reagera, men smartheten i storyn är slående och imponerande. En snygg film, med sköna nickningar åt en gammeldags noir-känsla som sällan syns numera, där skådisarna ges tillräckligt stort utrymme för att förvalta det välskrivna manuset på ett alldeles förträffligt sätt. Spännande innehåll och mycket bra utfört.

Betyget: 4

5 kommentarer på “The Ghost Writer (2010)

  1. Bra skrivet! Instämmer helt.

    Den berörde mig väldigt mycket och har faktiskt fortfarande inte riktigt släppt den. Titt söm tätt tänker jag på den där ödsliga villan när regnet står som spön i backen. Väldigt obehagligt.

    Gilla

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.