The Librarian (2004)

Mer tv-film åt folket. Som tidigare framhärdats; det finns också en och annan tv-rulle som faktiskt kan vara lite underhållande på ett eller annat sätt. Och som på beställning kommer här det ”andra sättet”.

Nördige vuxenstudenten Flynn (Noah Wyle…just han från gamla Cityakuten), socialt inkompetent och helt förläst på kunskap, söker bibliotekariejobb på The Metropolitan Public Library och får det märkligt nog.

Än märkligare är det faktum att jobbet som bibliotekarie inte på långa vägar betyder att hasa runt bland hyllmeter av böcker och sprida sin svamliga kunskap, utan istället att flänga jorden runt för att inhämta alla möjliga historiska artefakter som biblioteket uppenbarligen tycker hör hemma just där!

Således kan man skåda Excalibur, Pandoras box, den inte helt obekanta Förbundsarken (vad säger Spielberg om detta?) och en hoper andra klenoder i bibliotekets inre. Att vara bibliotekarie (nu har jag skrivit det ordet minst tre gånger på kort tid..) i den här filmen är alltså att vara en sorts väktare och ofrivilligt dras in värsta Indy-äventyret. En del av ett historiskt spjut (typ det som stack Jesus i sidan..jorå..!) stjäls av okända skurks. Hittas hela spjutet besitter det (naturligtvis) krafter av sällan skådat slag. Jorden går med andra ord inte säker, ett skäl så gott som något för vår antihjälte att ge sig ut och göra skäl för nya lönen.

"Vänta nu...var inte det här en annan film...?!"

Väl medveten om sitt tv-format och nästan hopplösa intrig anpassar sig historien till vad den har att leka med. Istället för att ta det på allvar blir det hela en sorts nördig blinkning åt allt vad historier som just Indy-äventyr och andra liknande skapelser står för och resultatet blir märkligt nog underhållande. Enkel humor samsas med halvtaffliga, men ändå acceptabla effekter, och hemligheten verkar ligga just på att lägga hela historien på den inte-så-seriösa nivån när Flynn blir värsta globetrottern i jakten på hemligheterna. Här behövs ingen större tankeverksamhet för att följa med i händelserna, bara lite överseende.

Filmens stora behållning är annars just Noah Wyle som plötsligt verkar besitta oanade komiska talanger, och som bortkommen actionhjälte är han nära nog perfekt och gör Flynn till en riktigt skön lirare. Att sedan också Kyle MacLachlan får hoppa in i en trivsam skurkroll är väl inte kattskit det heller. Kvinnlig fägring finns också i form av Sonya Walger som asskickande medhjälpare och Kelly Hu i miniroll som skurk-torped.

”Kunde Indy kan väl jag”, kanske Wyle tänker och visst blir det fånigt underhållande på vägen med överdriven humor och lite löjlig action utan varken blod eller pina. Perfekt ihop med fredagsmyset och tacosen framför tv:n med andra ord!

The Librarian består av cheesy tv-effekter, en sorts blinkning åt den mytologiska äventyrsgenren, nördig humor och framför allt ett gott humör. Här får man vara bra tjurig för att värja sig fullt ut.

3 kommentarer på “The Librarian (2004)

  1. Minns den här som rätt trevlig faktiskt, även om mitt betyg inte nådde upp till en trea. Men det behöver ju inte nödvändigtvis innebära att man har tråkigt i tv-soffan.

    Gilla

  2. Pladd: det är möjligt att det blev aningens av ett glädjebetyg här, men den gjorde mig på gott humör! 🙂

    Sofia: Jag har nog alltid varit lite svag för Wyle, och här växte han ytterligare lite.

    Gilla

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.