Knowing (2009)

Så har man glott på sommarens och höstens mest utskällda film.
I alla fall om man ska tro diverse recensenter, filmbloggar och andra tyckare. En del har inte sparat på krutet och spytt galla över såväl handlingen som Nicolas Cage i huvudrollen. Själv tänker jag sälla mig till den, uppenbarligen, lilla men dock existerande samling som rätt och slätt tycker att detta är ett underhållande stycke med snyggt tilltagna effekter.
Det handlar alltså om den högst desillusionerade John Koestler (Cage), astrofysiker till yrket, ensamstående pappa och ständigt till synes smygsupande på gammal whisky. Koestler sörjer sin döda fru och kan inte gärna se någon större mening i livet. Trots detta försöker han så gott det går att uppfostra sonen Caleb efter moralens alla regler.

Den vardagliga historien tar en kuslig vändning när en tidskapsel begravd på femtiotalet skall öppnas på sonens skola. I kapseln finns teckningar av framtiden, nedritade av den tidens elever och tanken är att Caleb och hans kompisar i nutid ska få varsin teckning att studera. Caleb blir dock grymt besviken när ”hans” teckning endast visar sig vara ett ark fyllt med sifferkombinationer i långa rader. En kväll efter att sonen somnat får John tag i papperet, och som den astrofysiker han är, tar det inte lång tid för honom (trots whiskydimman) att klura ut att sifferkombinationerna i själva verket är datum för många av de katastrofer som inträffat de senaste decennierna, och dessutom visar ett par som ännu inte inträffat!

Sådärja, nu börjar storyn få lite så där härlig over the top-känsla. Cage nyktrar till och bestämmer sig för att rädda vad som räddas kan. Klyschorna står som spön i backen och varvas med rejält tilltagna effekter som imponerar. Regissören Alex Proyas, som även låg bakom den effektstinna I robot, visar var skåpet ska stå med en till början lågmäld historia som plötsligt växer till en mullrande vulkan av besvärligheter och allmän dystopi. Allt med fantasins goda minne naturligtvis.
Belackarna har vänt sig mot det övernaturliga mumbo-jumbo-snacket som hela tiden slingrar sig igenom historien, men själv tycker jag det ger en extra krydda åt denna synnerligen tilltagna actionfantasi.
Ingen hade väl på allvar trott att en historia som den här skulle belysa något större djup eller annan seriös livsåskådning!?

Så strunta i de som gnäller på trovärdigheten och stilen.
Ta Knowing för vad den är, fantasi och effekter i en salig blandning. En perfekt lördagsunderhållning med smak av gamla Arkiv X-avsnitt om man så vill. Och man kan tycka vad man vill om Nicolas Cage, men faktum är att han gör sig perfekt i den här rollen som dyster antihjälte. Inte ett dugg nyskapande men rejält underhållande för stunden.

Betyget: 3/5

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.