Död Snö (2009)

7 unga läkarstudenter på weekendsemester på väg till enslig stuga i de norska fjällen. I skogarna runt stugan väntar blodtörstande nazist-zombier (!) Upplagt för B-action i bästa stil och bland de sorglösa guttarna och jäntorna finns naturligtvis den nördige, den söta, den coole, den kåte och så vidare. Förutsättningarna är glasklara och frågan är bara i vilken ordning de ska falla offer.

Fantasifullt försök från Norge och regissören Tommy Wirkola att skapa en sorts Evil Dead i fjällmiljö, och upphovsmakarna ska ha all heder åt försöket som bjuder på väl hysteriska skämt som idel olika sätt att visa upp galna gore-effekter mot den vita snön.
Mycket till manus finns naturligtvis inte; en sen besökare till stugan berättar en ryslig legend om en trupp nazister som under andra världskriget roffade åt sig så mycket guld de kunde innan lokalbefolkningen jagade upp dem i bergen där de försvann. Nu säger myten att de fortfarande finns kvar därute och vaktar på sitt guld.
Vilket de alltså gör, dock nu förvandlade till zombies (och hur de blev det förklaras naturligtvis aldrig).

Mest skratt och fniss åt denna historia som inte direkt sänder några rysligheter längs ryggraden, även om vissa scener med ett utedass inblandat gör skäl för spänningsmomenten. Filmen är säkerligen avsedd som en sorts hyllning till just Evil Dead-stilen, och som sådan kan det ju möjligen bli roligt.
Historien blir till aningen långdragen och till slut känns finalen synnerligen konstruerad, som om ideérna tagit slut och regissören insett att det hela gått på tomgång.

Död Snö fungerar mer som en skojfilm än som renodlad rysare, vilket också avsikten måste ha varit. Upphovsmännen känner väl till sin filmhistoria i slasher-genren och lyckas på kort tid trycka in så mycket referenser till andra filmer man bara orkar.

Betygstvåan är oerhört svag, på gränsen till underkänt, men förlänas filmen främst  på grund av det snygga fotot på läckra fjällmiljöer och effekterna som i vissa lägen faktiskt är fantasifulla och framför allt härligt överdrivna med en friskhet i humorn så länge berättelsen orkar.
I övrigt är det inte mycket att belöna vad gäller manus och skådisinsatser.

Betyget: 2-/5

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.