Filmskaparbröderna Spierig teamar upp med Ethan Hawke igen.
Det vill man inte missa. Fem år sen sist, i den intressanta Daybreakers.
En märklig film detta.
Ett tag undrar man vad man sett, kollar ”innehållsförteckningen” igen.
Säkert att man fattat det här rätt? Sci-Fi-thriller med lite gamla hederliga hopp i tiden? Jo det stämmer. Fast filmens första halvtimme påminner mer om en sorts återblick på ung-kvinnas-taskiga-barndom.
Och vår vän Ethan då? Jo men han är där, hoppar runt och har sig lite lagom mystiskt. Nu dyker han plötsligt upp som bartender i 70-talet. En sorts tidsagent som reser runt och stoppar brott innan de hinner begås…vänta..har nån tjuvkollat på manuset till Minority Report!?
Men ok, låt gå. (manuset ihopskruvat av bröderna själva efter en originalstory av gamle Robert A. Henlein. Tungt!)
Och det än mer udda händer.
Jag fastnar direkt för den märkliga berättarstilen, den udda approachen.
Ett tag vet jag inte riktigt vad det är jag glor på, men det är olycksbådande underhållande. Den som möjligen väntat sig fräsiga action-tidshopp genom åren blir nog besviken. Filmen funkar liksom på ett annat plan. Som om Spierigs lite lagom fräckt lockar in mig i storyn genom löften om nåt som ska komma…bara jag sitter kvar.
Hawke är stabil här. Grabben kanske behöver ett dugligt manus som utmanar honom lite? Ljusår från den bedrövliga insatsen i Getaway. Tack för det.
Ändå är det inte han som spelar förstafiolen (!) här. Blickarna fastnar istället hela tiden på Sarah Snook (namnet!). Ibland ser hon ut som en ung Jodie Foster! Hon har en story att berätta för bartender-Ethan en kväll.
Kanske den märkligaste storyn jag sett i ett filmmanus under året som just avslutats.
Javisst, den är svår. Som i bra. En mindfuck.
Tungt svår, men spännande…..och tålamodsprövande.
Men sitter man kvar till payoffen blir man inte besviken (ja, vissa av er blir det nog ändå…). Med beröm godkänt till Spierig Brothers. Märklig och fascinerande utmanare till alster som Looper och Minority Report.
I alla fall hos mig.
Missa inte. Fast du behöver nog vara på rätt humör.
Håller med om allt du skriver inklusive betyget men tyckte att Sarah Snook såg ut som Dane DeHaan. Eller Leonardo DiCaprio. 🙂
GillaGilla
Intressant att den föll dig på läppen (säger man så?). Nåväl, själv var jag ju inte förtjust. Brukar gilla filmern med tidsreseparadoxer men denna funkade inte, och faktum är att det var lite samma med Looper för mig (men det tyckte jag var lite bättre).
http://jojjenito.wordpress.com/2014/10/15/predestination-2014/
GillaGilla
Förresten, har du möjlighet att aktivera mobiltemat på din blogg? När jag kollar på mobilen så är det samma design som på dator och det är lite svårt att läsa.
GillaGilla
Jag tillhörde också dem som blev förtjust i Predestination även om den i likhet med andra tidsresefilmer i slutänden inte går ihop. Snyggt genomförd med en medveten stil. Spierig-bröderna tycks gilla Hawke (eller han dem)
GillaGilla
@Fiffi: de går bra de också!
@Jojje: consider it done!
@Sofia: Som sagt, det är väl sällan (aldrig!) tidsreserullar går ihop i logiken…ta bara Apornas Planet-sagan…originalen….där blir man ju bara snurrig om man försöker reda ut the timeline……typ hönan eller ägget… 🙂
GillaGilla
Haha, in i det getingboet har jag aldrig vågat mig 😀
GillaGilla
Thank you, Sir. 🙂
GillaGilla