Ibland verkar ju koncepten och historierna så pass udda så att de inte borde funka liksom.
Speciellt ju mer modern filmhistorien verkar bli. Mixade genrer och mer utrymme för undergroundfilmer som når ut till fler konsumenter än någonsin.

Filmsnubben Joe Cornish (som uppenbarligen hänger i kretsen runt Nick Frost/Simon Pegg och dessutom varit med och skrivit på nya Tintin) levererar här ett stycke historia som vid första anblicken kan tyckas heltokig och rätt mycket over-the-top. Brittisk komedi av det råa och sträva slaget med ytlig lättsam Hollywoodtouch. Ja varför inte..?

Ett nedgånget bostadsområde i södra London drabbas plötsligt av en sorts invasion av något som måste vara aliens…väl? Först en konstig och anskrämligt ful figur som strax följs av en hel hoper svartpälsade/vasstandade illasinnade figurer. I centrum för händelsernas utveckling återfinns det lokala tonårsgänget, tuffa med stenhård jargong, men egentligen bara ett gäng vilsna grabbar som alla andra. Naturligtvis verkar det bara vara de som inser vad som håller på att hända och beslutar sig för att försvara kvarteret med alla till buds stående medel. Både våldsamma och en del mer tokroliga.

vi som spöar aliens!

För roligt blir det lite hela tiden sådär. Runt gänget vävs en samling bifigurer in i historien på det ena mer galna sättet än andra. Det är en sjuksköterska, en lokal flummare, en droglangare och en wannabe-gangster. För att inte tala om de två smågrabbarna som minsann tänker visa att de är lika stentuffa som de är grova i mun.

Plötsligt kommer jag på mig själv med att tänka på den gamla 80-talspärlan Critters, och det här är nästan är som att se en uppdaterad (nåja) version av den stilen. Cornish blandar friskt och visst kan man också ana en liten samhällsåskådning över de brittiska miljonbostadsprogrammen mitt i all grannlåt om man är på det humöret, samtidigt som han öser på med tramshumor och rätt larvigt underhållande action.

Cornish sejfar också och slänger in just Nick Frost i tacksam biroll och kammar hem några extra skratt bara på det. Förutom det sköts dock taktpinnen av de unga gänget som med skön attityd och träffsäker ironi ser till att freda sin turf mot de minst sagt udda angriparna.

Attack the Block är komedi och lättviktig action mixad till en oväntat underhållande helhet. Bra unga skådisar med glimten i ögat och ett manus man liksom bara kan luta sig tillbaka och underhållas av för stunden istället för att syna närmare. Fartigt, lite lagom effekt-blodigt och mest bara kul.
Ja.. det är väl det man kan säga om det hela.