Yorkshire i 1970-talets England. En ung flicka försvinner, kanske är hon offer för en seriemördare och rookiejournalisten Eddie Dunford ser sin chans att stiga i graderna som kriminalreporter på den lokala tidningen. Ju mer Eddie nystar i det svårlösta fallet, ju mer upptäcker han att allt inte står rätt till i denna dystra del av England.
Den här första delen av en trilogi där till synes korruption och mutor får konsekvenser och vanliga hederliga medborgare är de som hamnar i kläm. Filmen visar upp en naken, grå bild av ett land i förfall utan något större hopp. Som vanligt i engelska dramer och thrillers är realismen synnerligen påtaglig och Eddie rör sig i miljöer så långt borta från idylliska engelska lantmiljöer man kan komma. Grådaskigt, effektivt, foto och en sorts suggestivitet som suger in känslan av fruktan och ovisshet i allt som händer.

Mer drama än thriller och med en underliggande mörk ton som sätter sig ju längre filmen håller på. Kan kanske upplevas lite ryckig och hoppig för vissa, men kommer man väl förbi den känslan bjuds det på ett synnerligen svart drama. En film där dialogen är framträdande och får ta mest plats.
Regissören Julian Jarrold verkar ha bra öga för detaljer och hela filmen andas verkligen 70-talet från allt vad gäller kläder till stilen på de slitna bostäderna.

Red Riding 1974 kanske inte är kärlek vid första ögonkastet, men letar sig in i medvetandet ju längre den håller på. Som vanligt yppersta klass på skådespeleriet när det gäller engelska produktioner, där Andrew Garfield (Boy A) ger Eddie mer känslor och en sårbarhet ju längre in i härvan han hamnar.
En stabil första del av denna trilogi som än en gång bevisar att brittiska dramer är top of the line.

Betyget: 3/5