The Cold Light of Day (2012)

Så var det dags igen för ännu en actionthriller som vill leka på europeisk mark, utstråla Hollywoodtouch och locka med ett par kända skådisnamn…om så de bara är i bild sisådär 7-8 minuter totalt.

Lätt desillusionerad son Will (Henry Cavill) kommer till Spanien där både pappa, mamma, lillebror och dennes flickvän väntar för lite segelsemester under den europeiska solen. Naturligtvis har Will ett ansträngt förhållande till farsan Martin (Bruce Willis) och naturligtvis får han chansen att ompröva sina känslor när läget skiter sig. För det gör det ju såklart. Ett familjegräl senare har Will lämnat segelbåten i vredesmod och när han så småningom återvänder är resten av sällskapet mystiskt försvunna.

Desillusionerade Will blir snabbt Handlingskraftige Will och börjar snoka i mysteriet, och strax visar det sig att farsan Martin nog inte alls bara varit den där lugne ospännande ambassadanställde tjänstemannen vars vardag mest består i att ta emot delegationer av allehanda slag…

Då och då kommer de ju, de här rullarna som sätter en amerikan i främmande europeiska storstäder där mysterier och actionsekvenser ska avhandlas. Ibland blir det rätt spännande och ovisst in i det sista (Unknown, Taken) men oftast rätt mycket mellanmjök. Precis som här. Henry Cavill (The Tudors) gör förvisso sitt bästa att spela förvirrad son som ramlar in i farsans murriga hemligheter, men med ett manus som stolpar klyschorna på löpande band blir det inte superduperbra precis.

Och att sätta Bruce Willis bland toppnamnen på omslaget är rejält lurendrejeri och billig lockelesemat. Som pappa Martin får han sina minutrar onscreen, men försvinner sedan lika fort ur storyn (med en rejält tilltagen check får man förmoda) som i grund och botten får dras med en B-stämpel. Snygg fart i actiondelarna är det iof och den spanska miljön används tacksamt kan man väl ändå notera på det ack så lilla pluskontot.

hjälte med sliten pose

Gnälligheten i dagens alster fokuserar istället på den alldeles för ointressanta storyn, som blir både lite extra krånglig och fullproppad med klyschor och förväntade turer. Om man nu haft en idé om att förse manuset med överraskningar både hit och dit så misslyckas det rätt kapitalt. Är man det minsta bevandrad i konstruktionen av manus till filmer som den här har man hela storyn klar för sig efter 15 minuter där Cavill får bära runt den ansträngda historien på sina axlar och matchas i andra halvan av en trött Sigourney Weaver på autopilot som också cashar in semesterpengar.

The Cold Light of Day kan ha årets mest intetsägande titel, och möjligen är det lite signifikativt för hela filmen. Jag skrev ju mellanmjölk här ovan, och det är precis vad det är. Inget nytt eller utmanande. Absolut inget att lägga på minnet eller ta med sig här. Inte asdåligt. Men inte speciellt bra heller. Tidsfördriv som snabbt förpassas till glömskans arkiv.

3 kommentarer på “The Cold Light of Day (2012)

  1. På så sätt är framgångarna för Bourne (och i viss mån Taken) lite olyckliga, för nu har man fått för sig att det räcker med att spela in en actionrulle utanför good ole US för att det per automatik ska bli bra.

    Gilla

    • Precis…som om det anses exotiskt värre för en amerikan att just en amerikan hamnar i trubbel i Europa.
      Läge att skicka Wallander- och Beck-figurerna på exportäventyr i the US of A för oss….? 😉 (näääää…..)

      Gilla

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.