Gåten Ragnarok (2013)

Yes. Gåten. Med e. Det är ju norskt frifräsaräventyr för tusan!

I samma frejdiga anda som Trolljegeren kommer denna mustiga och fantasifulla historia. Arkeologerna Sigurd (Pål Sverre Hagen) och Allan (Nicolai Cleve Broch) blir så till sig av en gammal vikingaupptäckt att de håller på att smälla av. Sigurd så pass att han glömmer bort sina barn och skolavslutningen innan sommaren. Som plåster på såren utlovas semesterresa till Medelhavet av den något virrige änkemannen. Fast det var ju fram till den nya upptäckten som kollega Allan drog hem förstås. Att vikingar minsann hade nåt fuffens för sig uppe i norra Norge, i det som idag är ingenmansland mellan Norge och Ryssland. Vore det inte mer spännande för hela familjen att undersöka VAD exakt vikingarna pysslade med där…och kanske till och med varnade för? Så… vips hoppar vi ut i vildmarken! Skogar, fjäll och bortglömda sjöar. Den lilla expeditionen har dessutom utökats med en skum vägvisare samt svenska Sofia Helin (!) som tuff fixartjej.

Jodå, men detta är ju icke kattskit alls från våra grannar i väst! Å andra sidan är jag sällan orolig när norskarna får för sig att ta klivet in i äventyrsberättelser med lagom avancerad action och specialeffekter. Nästan så man skulle vilja känna att Spielbergs ande vilade över det här familjeäventyret. Det går nog om man anstränger sig lite.

Småputtrigt och lagom jönsigt. I vissa lägen lite over-the-top kanske, men vaddå…sånt förhöjer väl bara äventyrsfeelingen. Oerhört snygg rulle. Effekterna är både lökiga och snillrika när budgeten sätter gränser. Och så fantasifull värre förstås! Tacksamt att leka med vikingamyter och legender.
De kan de där norskarna.
Här har man inte tråkigt.

Annonser

Vågen (2015)

the-waveDessa norskar alltså.
Inte nog med att de snuvar oss på framgångar i skidspåren, de kör ifrån oss på filmfronten också…vad gäller ytliga och kommersiellt gångbara alster med snyggt format och engagerande storys.

Döljer sig där ett sorts ”mini-Hollywood” bland fjordar och fjäll? Ingen kan beskylla Norge för att de inte vågar testa egna varianter av drömfabrikens mallade produkter, allt från äventyr på flotte (Kon-Tiki) till trolljakt i skogen (Trolljägaren)!
Och inte sällan lyckas det också!

Idag får vi en variant på katastrofrulle, låt vara i mindre skala, men med sköna influenser från Drömfabrikens lärobok 1A. Och vet du, norskarna lyckas även den här gången! Att ta en ganska uttjatad grundstory och göra något av den samtidigt som det vräks på med lite sköna effekter som i sina bästa stunder för tankarna till nog så stabila cgi-verkstäder på andra sidan Atlanten. Jag gillar att filmens manus bygger upp en oro för vad som komma skall, att när det händer grejer så händer det snabbt och förhållandevis realistiskt. Att efterspelet blir lagom drama och lagom Hollywoodskt. För en njutare av den sortens film är det här bidraget från våra grannar i väst mumma!

Geologen Kristian (Kristoffer Joner) bor vid fjorden/byn (?) Geiringer tillsammans med fru och barn. Han är en av de som har som jobb att hålla koll på fjällkedjan Åkneset som ”hänger” över fjorden. Kristian gör sin sista dag på jobbet innan nytt jobb väntar i Stavanger, och flyttlasset går strax för hela familjen. Klart att det ska börja komma märkliga uppgifter just då om att berget uppför sig konstigt….hrm.

Javisst, storyn lyckas verkligen med att bygga dramat direkt. Kristian börjar fatta, vi fattar, att något är på väg att hända. Som vanligt pratar han till en början för döva öron, men snart blir det liv i luckan då katastrofen inträffar, berget faller i bitar och en rasande ursinnig tsunamivåg hotar att ödelägga allt i sin väg!  Ojoj!

vågen2

”…och varför blinkar de DÄR varningslamporna på skärmen just idag!??!”

Visst, inget nytt under solen här…en hjälte som måste rädda sin familj vars medlemmar (såklart) är utspridda i området. Folk och fä som icke vill lyssna på experten Kristian till en början…och när de gör det är det såklart försent. Jag gillar rullen. Jag gillar att den snor lagom mycket från Hollywood och ändå lyckas göra storyn till sin egen. Jag gillar att dialogen känns realistisk och inte styltigt teatralisk. Jag gillar att regissören Roar Uthaug håller det enkelt och rakt, inte trasslar in sig i en massa sidostorys. Jag gillar att effekterna är ganska sparsamma, men desto mer imponerande när de dyker upp.

Joner känns gjuten i rollen som geologen Kristian…och visst ser han ut som en norsk variant av Daryl i The Walking Dead!??! En äkta filmhjälte måste uthärda ett antal strapatser, det är sen gammalt, och Kristian är inget undantag.För mig som tittar blir det både roande och obehagligt längs resan, och trots sedvanliga klyschor som staplas här och där är det väldigt underhållande att kika på. Och spännande!

Överraskande bra.
De tre guldstjärnorna är glada!