Rovdyr (2008)

Ännu en film där antalet personer decimeras allteftersom speltiden rullar på. Ännu en film med de obligatoriska tonåringarna på utflykt.

Ännu en film där den starkaste naturligtvis måste vara tjejen som i början framställs som den svagaste. Ännu en film med skogen som lekplats. 

En norsk sådan.
Hoppsan.

Det är mitten på sjuttiotalet och fyra stinna tonåringar i folkabuss på väg på någon sorts utflykt. Det obligatoriska stoppet på hillbilly-fiket (modell norskt) görs och den ännu mer obligatoriska liftaren dyker upp en kort stund innan allt brakar lös i en högst normal man-har-sett-det-förut-soppa som inbegriper vild flykt i skogen, grymma fällor som slår igen utan förvarning, skrik och förvirring och effekter av variande goregrad samt ett irriterande (och rätt olycksbådande) jakthorn som tjuter i tid och otid när ett par jägare uppenbarligen hittat nya sätt att skaffa sig kickar på. 

Dialogen är till största delen fåordig i skogen, mest degraderad till stön och flämtningar, och när den väl existerar i början av filmen är den rätt svag och allmänt intetsägande klyschig. Norska skådisar som inte direkt agerar världsvant, och vad är det egentligen med det norska språket som gör att det är så förbannat svårt att ta det på allvar!?? Minsta dramatiska lilla scen blir oerhört svårt att titta på utan att börja dra på smilbanden när man hör tonfallet..

En annan grej som känns rätt misslyckad är att de olustiga typerna som härjar skogen känns alldeles för anonyma. Ett par norska skäggiga pellejönsar i keps som inte direkt sätter några avtryck i filmen. Turligt nog är filmen föredömligt kort för att höra hemma i den här genren och på det obefintliga pluskontot kan noteras att regissören Patrik Syversen ändå har en sorts blick för hur vissa scener kan komponeras på ett möjligen gångbart sätt, men storyn känns dessvärre hopplöst ointressant och upprepande. Inte heller den (återigen) obligatoriska lilla twisten på slutet kan rädda omdömet. Även det har man sett hundratals gånger förut.

Rovdyr bjuckar på vildmarksskräck a´la Norge, men inte ens detta möjliga exotiska faktum kan dölja att det är rätt saggigt och fantasilöst. Effekterna får dock svagt godkänt och tillför ett pyttemått av klass till produktionen. I övrigt absolut inget att skriva hem om.
Dessutom, ett dvd-omslag som skriker ut ”Skandinaviens mest hårda skräckfilm” borde vara åtalbart.

7 kommentarer på “Rovdyr (2008)

  1. Håller inte alls med. Jag tycker den här hade kunnat bli riktigt j*vla bra med några små ändringar. Bland annat gillar jag väldigt mycket att filmen i stort är en enda lång jakt.

    Håller med om att man såg slutklämmen komma långt innan slutet.

    Gilla

  2. Ska ärligt erkänna att jag trodde (hoppades) lite på den här när jag stoppade i den i spelaren.

    Tyvärr tog det inte många minuter innan jag insåg att det var samma gamla upplägg som vanligt…

    Gilla

    • Fast där håller jag inte riktigt med dig. I och med att hela filmen är en enda lång överlevnadssekvens så skiljer den sig ju ifrån norm trillern/slashern som har ett typiskt upplägg med karaktärsutveckling och sub-plots. Det finns ju inte här.

      Det är ju en väldig intensivitet i den här filmen.

      Fritt vilt är en annan bra norsk skräckis. Den är mer enligt I know what you did/Scream genren.

      Gilla

  3. Intressant text! Jag tycker Norge överraskat stort på skräckfilmsfronten senaste åren, inte minst med Fritt Vilt I och II. Rovdyr drar jag mig lite för, mest för att jag är rätt leds på filmer, oavsett ursprungsland, som går ut på att jaga och döda folk i skogen. Men nångång ska jag väl se den i alla fall.

    Gilla

  4. *OBS! SPOILERS NEDAN!!*

    @Joel: Jag förstår vad du menar angående ploten mot andra slashers, men som BRC också nämner känns det trist att grundkonceptet alltid måste vara samma som i andra…ett gäng..en vildmark/skog…alla kommer att dö via blodiga överraskningar utom en…som naturligtvis är en tjej…

    Den här filmen kändes som en fantasilös version av alla klyschor som finns i dessa sammanhang…och jag tjatar igen om att förövarna var alldeles för anonyma. I vissa filmer förstärker i och för sig en sådan grej det obehagliga, men här blev det lite…pajigt….

    P.s; Ska börja ge mig på Fast and Furious-serien nu i alla fall! 🙂

    @BRC: Norge har helt klart lyckats bättre i den branschen än Sverige iaf! Och i andra också! 🙂

    Gilla

  5. Norsk skräck är om inte alltid bra åtminstone intressant. Då jag vurmar lite för vildmarksskräck i alla dess former hade stora förhoppningar på den här men storyn lossnade aldrig och filmen är faktiskt lite småtrist. Fritt vilt triologin är avsevärt bättre.

    Gilla

Såhär tycker jag dårå:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.