Ja jag vet.
Man ”borde inte” gilla en sån här rulle.
Eller vaddå, vem bestämmer det!?
En av tjusningarna med att tycka om film, att se på film, att ta del av historier från filmmediets alla galna hörn, en del mörkare än andra, en del synnerligen tramsigare än andra…är just att man får uppleva både högt och lågt. Och ibland (personlig åsikt) behöver man det där grunda, det ytliga, det larviga och det som av många klassas som…skräp?
Här är det som att ta en stunds avkoppling från vardagsbestyren och läsa en serietidning. En serie som upphäver logiken och förnuftet och enbart satsar på fräsiga scenlösningar och coola effekter. För visst, nån vidare story hittas icke i dagens äventyr som ju baseras på populärt spel. Vi får en ung driftig kvinna (såklart), Katia (Hannah Ware) som söker sitt ursprung..och längs resan får sällskap av den mystiske Agent 47 (Rupert Friend) en mästare på lönnmord och allt som har med tjuv- och rackarspel att göra. Kanske har också Katia mer med detta att göra än hon tror. Hennes väg korsas också av den mystiske John Smith (Zachary Quinto utan Spock-öron) som verkar ha en gås oplockad med just Agent 47. Vem är vän och vem går inte att lita på? Vad tror du?
Snygga miljöer, en film som till dryga hälften är konstruerad på CGI-ritbordet. Ett av världens tunnaste manus. Ändå kan jag inte tycka illa om rullen. Kanske beror det mest på att jag redan från början vet ungefär vad jag kommer att få? Jag lägger ingen tid på att reta mig på det ihåliga skådespelandet, manuset som knappt finns, eller att logiken slutade redan innan förtexten. Just därför blir den här ”resan” lite lättare, lite mer underhållande.

kostymnisse med färdigheter
Rupert Friend gillar jag som tusan i tv-serien Homeland. Här får han rakat huvud och betydligt mindre repliker. Men han kör på med samma sorgsna uttryck i ögonen som i serien, och vad tusan…det funkar gott för stunden. Hannah Ware vet jag inget om men det spelar ingen roll, hon gör vad hon ska som ung och tuff hjältinna. Zach Quinto tar en paus från att flyga med Enterprise och cashar in lönechecken som märklig typ. Han har liksom utseendet med sig i det fallet får man väl säga. Bakom dagens actionröj hittas regissör-polsk/tysken Aleksander Bach, det här verkar vara hans rookiejobb..och ska man gå på antalet visuella och röjiga effekter han producerar här…har snubben troligen en väntande karriär i branschen.
Absolut inget nytt under solen här, vad trodde du, men jag finner rullen rätt underhållande och tjusas framför allt av det visuella serietidningsstuket. Det finns naturligtvis miljoner bättre filmer än denna…MEN..det finns miljarders sämre rullar också! Vet man vad man kommer att få se, och ställer in sig på det….är det här en underhållande stund! Visst serru! Och, gillar man John Wick..kan man lika gärna tycka om den här.
Trean må dallra lite, men den håller sig kvar.
Johorå.
Så det här finner nåd inför de snålaste ögonen i Mellansverige, men inte Crimson Peak? Ay, ay, ay… 😉
GillaGilla
Visst är det fascinerande! Men…den främsta anledningen är nog att här blev det aldrig….*taadaa*…tråkigt!! 😉
GillaGilla
Med tanke på hur svårt det uppenbarligen var för mig att hålla nyårslöftet att gå mindre på bio så var det VÄLDIGT skönt att dra på den här filmen och känna att nyårslöftet med ”25-minutersregeln” var desto lättare att hålla. 😉
GillaGilla
*Pfff!* 😉
GillaGilla
Är det Quinn du pratar om? OK, sign me up! Tack för tipset! 🙂
Varför var det ”såklart” en ung driftig kvinna? Jag fattar inte din poäng, vad var ”såklart”? Ung? Driftig? Kvinna? Allt?
GillaGilla
Quinn it is! 🙂
”Såklart” avsåg en ironisk passning till fenomenet med dessa YA-rullar som tycks skölja över oss för tillfället…UTAN att detta är en sådan…såklart!
Ironi i textform…inte helt lätt ibland… 😉
GillaGilla
Ok…. Nu blev det ännu rörigare tror jag. Är detta en YA eller inte? Inte verkar det som, men ändå en ironisk kommentar mot YA? Ähh, skit samma. Quinn! Det räcker så. 🙂
GillaGilla
Nej nej…ingen YA. Tänk Quinn och trevlig serieaction. Det räcker så. 😄
GillaGilla