Numera standardiserat tillvägagångssätt i Hollywood är att följa upp framgångsrik film med en ny del. Och gärna ännu en om det vill sig riktigt väl. Risken är naturligtvis, och det finns det galet många bevis på, att det hela blir urvattnat och tappar all sin charm/spänning/vitalitet. Kanske den enda franchise som lyckats fullt ut är Bond-äventyren?
Nåväl, annars kan man alltid trixa till det med historien och plötsligt kalla det hela för en reboot. En återgång i historien, visa hur allt började osv. Verkar också vara den hetaste trenden för tillfället och det dräller ursprungshistorier till höger och vänster. Klart det skulle komma en för X-Men-världen också.
Nu är det dock rätt behagligt här, turerna om hur Xavier, Magneto, Mystique och alla de andra blev som de blev, och framför allt, varför de valde de sidor de gjort känns snyggt inarbetad i den generella legenden om alla mutanter. Det flyter på bra med andra ord. Dessvärre också utan rejäla överraskningar, vilket gör att jag sällan lyfter på ögonbrynet eller ens får anledning att låtsas se förvånad ut. Det blir helt enkelt lite…tja..avslaget kanske.
Visuellt är det dock en snygg och stiligt ihopfixad produkt. Pastelliga färger och en scenografi med detaljer som fler än en gång för tankarna till just gamla Bondäventyr från ”the swingin´sixties”. Tidsåldern, tidigt 60-tal, är tacksam och manusfilurarna väver smidigt, om än lite ansträngt, in fiction med viss fakta. Effekterna är naturligtvis i denna högteknologiska tid av filmindustri helt klanderfria och levererar.
De två stora plusen i min bok är att se Kevin Bacon flina sig igenom filmen i skön skurkroll som det största hotet mot både världsfreden och mutanternas vidare existens. Han påminner i de bästa stunderna om en hederlig gammal 007-badass med storhetsvansinne . Det andra är att Matthew Vaughn är den som anförtrotts registolen denna gång, och Vaughn gillas i det här lägret framför allt efter alster som Kick Ass men speciellt Stardust som var en riktig godsak och det känns som Vaughn har full koll hur han ska styra historien enligt uppställd formel.
I övrigt gör varken James McAvoy, Michael Fassbender, Jennifer Lawrence och de andra bort sig utan tillför lagom mycket innehåll till sina karaktärer. Rollistan är diger och känns dessutom rätt komponerad ned till minsta biroll, kännare av mutantlegenden har säkerligen lättare att snappa upp detaljer och figurer som flimrar förbi.
X-Men: First Class är en snygg reboot på alla sätt, och tar sig på sedvanligt sätt genom mutantmyterna, med viss ologik som sig bör. Dock lite för lång och lite för oengagerande, vilket gör att jag har svårt att känna med filmens alla känslolägen. Lättare då att sitta och roas av scenografin som är den stora vinnaren här. Dags att tacka X-männen/kvinnorna för god underhållning och arkivera dem?
”A new species is being born. Help me guide it, shape it, lead it.”
Flmr - Om film och serier. Mest. 
Avslaget och oengagerat, jepp, huvudet på spiken. Ingen Patrick Stewart, bara en massa meningslöst visande av alla hjältarnas olika förmågor. Trist. Jag skrev om den tidigare i somras och gav den också en tvåa.
GillaGilla
Jag brukar inte gilla seriefigur filmer men ser dem ibland för att övertyga mig om att det är så. Denna filmen får jag ändå säga var bra tills att slutet kom och allt bara blev för mycket. Det gäller att ha ett öppet sinne annars missar man mycket bra film.
GillaGilla
Jag gillade filmen och tycker den var bland de bättre X-men filmerna och ser gärna fler 🙂 Den här rullen verkar dock dela tittarna i två läger.
GillaGilla
Håller med om det du skriver. Det var en snygg reboot (åh vad jag hatar det ordet i det här sammanhanget). Snygga 007-milljöer och Bacon rolig som superskurk. Men för lång och intresserade mig inte fullt ut. Gillade inte heller den något sega avslutningen.
http://jojjenito.wordpress.com/2011/07/02/x-men-first-class/
GillaGilla
Apropås terminologi: är det någon skillnad på Reboot och Prequel? Är alla prequels reboots men inte alla reboots prequels?
Jag gillar X-Men skarpt och har jag nu tagit mig igenom Wolverine lär även den här hamna i spelaren förr eller senare.
GillaGilla
Å jag som gillade denna jättemycket. Kanske berodde det på att mina förväntningar inför biobesöket låg på absoluta nollpunkten? 🙂
GillaGilla
Sofia, i en reboot så handlar det väl om att starta om hela franchisen från början och att man då tillåter sig att bryta kontinuiteten jämfört med tidigare filmer. Typ som i just First Class där logiken inte går ihop vad gäller Professor X:s förlamning. Och i en reboot är det väl oftast ett helt nytt stall med skådisar, som i t ex senaste Star Trek-filmen.
En prequel ska väl däremot matcha logik och händelser jämfört med tidigare filmer.
Just Star Trek-filmen kan man väl se som både en reboot och en prequel eftersom den har helt nya skådisar men ändå är noga med att hålla sig till de av Star Trek-franchisens många regler och hela universum. Man har ju även ansträngts sig med att hitta skådisar liknar och beter sig som sina föregångare i tidigare filmer och tv-serier.
GillaGilla
@Jojjenito: Ok, tack för klargörande. Dark Knight borde också vara både och mao? Kan en reboot gå mellan olika genrer? Typ att en film som bygger på en TV-serie (Charlies Angels, Starsky & Hutch) är en reboot av sagda serie?
GillaGilla
Sofia: Hmm, The Dark Knight? Du menar inte Batman Begins?
Om en film kan vara en reboot av en tv-serie? Jadu, det får du fråga de som vet om. 😉 Men visst, det är väl egentligen det det handlar om. Fast kanske inte om man gör om en film mitt under en tv-serie och sen så fortsätter tv-serien med nya säsonger. Då är det mer ett komplement till tv-serien. Men just Charlies änglar och Starsky & Hutch borde väl rimligen vara reboot av tv-serier i filmform.
GillaGilla
@Jojjenito: Mittåt, självklart menade jag Batman Begins…
GillaGilla
Sofia: Japp, skönt. Trodde ett tag att jag inte hade begripit nånting av det vi sagt fram till nu. 😉
Och tack för uttrycket Mittåt som jag aldrig hört förr i den betydelsen (my bad, typ).
GillaGilla