Djurrysligheter från Australien är väl aldrig fel. Eller?
Nä, det är ju inte det. Det är sen gammalt. Aussiefolket har en trevlig förmåga att sätta staksen på sin spets när det kommer till invånare från djurriket som ställer till elände och fasa. Vi har haft krokodiler, dingos, galna vildhundar, hajar och fan vet allt. Och det har funkat nästan varje gång. Här kommer nu galenskaper om ett vildsvin, ett wildboar, ”stort som en folkvagnsbuss”….för att citera en bloggkollega. Och det stämmer banne mig. En vildsint best som rusar runt på bystan i den australiensiska outbacken och tar livet varje person som råkar visa sig. Bäst är rullen i början när den kör på enligt ”Lex Jaws”; ju mindre man ser av ”monstret” desto bättre. Till och med lite olustigt. Sen blir det såklart mer raka puckar, lite lagom mix av animatronics och lökig lågbudget-cgi. Men tusan, det är funkis. Lägg till detta en hoper skådisar som gör vad de ska, nästan alla såklart utrustade med den obligatoriska dialekten..där alla springer runt och säger ”mate” hela tiden. Man bara väntar på att Crocodile Dundee ska dyka upp i en buske med sin kniv.

Asch, det är en trevlig bagatell detta. Gör jobbet och underhåller precis som den ska. Manus och regi från en Chris Sun är uppbyggt enligt modellen att skapa dialogförsedda passager med skådisar…..som ska leda till scener där den galna besten ska slå till och skapa blod och elände.
Detta är således inget för den som letar djup och logik och underliggande meningar. För oss som tar en fredagsöl och accepterar lite välgjord B-action utan större ambitioner är det däremot en trevlig stund. Oförargligt, ganska lättviktigt…men det är nåt med de här rullarna från down under som stannar kvar i sinnet. På ett bra sätt.