Scouts Guide to the Zombie Apocalypse (2015)

scouts_posterFrån avdelningen ”inte-så-seriösa-filmer-om-de-gamla-räliga-zombiesarna” hämtar vi idag ovanstående titel.

En lagom flåshurtig och under-bältet-stinn historia med svart humor och lite tokigt goriga effekter. Är det kanske så att rullens titel är bättre än själva filmen? Ja kanske.
Men den som ändå letar efter lite crazy humor att skratta rått åt…kommer inte att bli besviken. Och det var ju trevligt!

Carter (Logan Miller) och Ben (Tye Sheridan) är scouter, precis på gränsen till testosteronstinna tonåringar. Då måste man väl sluta med scouttjafset tycker Carter. Nu finns det ju tjejer, och framför allt det som tjejernas kläder döljer, som lockar de unga sinnena. Vore det inte smutt att då besöka den hemliga fest som de lite äldre partytonåringarna ska hålla nånstans i den lilla staden!? Synd bara att ett zombieoutbreak (det gamla hederliga!) bryter ut i trakten samma kväll, vilket får våra hormonfyllda hjältar att utöva alla de scouttricks de lärt sig för att klara livhanken. Och kanske rädda en och annan på vägen också. Ni hör ju, klass på manuset. Eller inte.

Javisst, här finns alla klyschor med. Den tjocke nördige scoutkompisen, den tuffa främmande (lite äldre) tjejen (Sarah Dumont) som kickar zombieass så det smäller om det, den ”upptagna” söta tjejen som Ben trånar efter i hemlighet, den hemska grannfrun som blir…hemskare. Och lite mer av allt det där som ”ska” finnas i ett manus av den här sorten.

scoutsguidetothezombie-mv-17

ännu en variant av oväntat besök

Inga nyheter under solen. Mer ett frossande i kladdig humor, det finns en och annan scen som verkligen gör skäl för det epitet kan jag säga. MEN, det finns också ett par riktigt roliga scener här och där då det drivs friskt med konceptet zombier och levande döda. För en lagom zombieskadad filmtittare som en annan…blir förstås det lite extra kul. Lägg därtill viss metahumor, vilket ju inte skadar såklart.

Överlag en lättglömd bagatell som inte kommer saknas av den som hoppar över den här. Väljer man att ändå kolla in den finns det utrymme för lite lagom flinande…om man har den sortens humor förstås.

Oerhört lättglömt efter viss underhållning.

Sweetwater (2013)

Lite återbesök i western-land igen. Tiden går alltså. Känns ju plötsligt som det inte alls var länge sedan mitt westerntema rullade för fullt. Hade dagens film varit aktuell då hade den naturligtvis ingått i ”utbudet”.

Som den westernälskare man nu är går det såklart inte att låta den här rullen passera förbi obemärkt. Idag hålls det kort…och koncist. Racka puckar och knappast något lullull eller tjabbiga detours. Som att läsa en serietidning…sort of. Kanske är det också så bröderna Logan och Noah Miller hade tänkt sig det hela i sitt nedplitade manus. Logan är den av dem som betrotts med regipinnen och han kör på med en hämnarhistoria av ganska klassiskt snitt. Mot en snygg backdrop av ökenlandskap och solnedgångar på prärien.

Sent 1800-tal i snustorra New Mexico. Hur ex-prostituerade Sarah (January Jones) och hennes man Miguel (Eduardo Noriega) hade tänkt sig att bruka den dammiga jorden går ju en annan citysvenne förbi, men där trälar de på iaf. Livet vore också bra mycket bättre om de inte hade fanatikern och religionstomten Prophet Josiah (Jason Isaacs) som närmsta granne. En dåre som utropat sig själv till Guds ställis i trakten. På sedvanligt manér predikas det i starka ord, lydiga henchemen håller ställningarna och tuktade kvinnor vet sin plats. Naturligtvis fördömer Josiah synd i alla former men det hindrar honom inte att avverka kvinnsen i sängen med rena löpande-bandet-metoden.

Att utmana denne galning är såklart inte dagens bästa val, men när Miguel gör det går det synnerligen illa. Han mördas kallblodigt av Josiah (kom igen..det är ingen spolier…hela filmens setup BYGGER ju på det!) och när Sarah får reda på katastrofen går hon bananas på sitt eget handgripliga sätt. In på banan från vänster också med den märklige ”mobile” sheriffen  Jackson (Ed Harris) som har sina randiga skäl att vistas i området. Också han upptäcker ganska snart vad Josiah är för lallare.

Ja, svårare än så är alltså inte dagens upplägg. När väl konflikterna är etablerade är det bara att ge sig på problemlösningen. Sarah tror verkligen inte på den gamla devisen att förlåta eller vända andra kinden till. Här jävlar ska stämmas i bäcken! The hard way! Predikant eller ej!

Vad jag gillar med den här historien är helt klart tempot, storyn segar aldrig till sig. Klippningen är kanske lite otraditionell i vissa lägen för att vara en western . Men det stör ju absolut inte. Ed Harris gör en mycket märklig kuf till sheriff. Ibland känns han ditstoppad för att fylla ut tiden, ibland gör han den mest oväntade sak. Och kom igen, allt som retar upp en dåre som Josiah måste ju bara bli underhållande. Jason Isaacs spelar kanske dagens roligaste roll? Att vara en elak jävel, och dessutom se riktigt illvillig ut, måste ju vara hur kul som helst. Josiah blir en sån där karaktär man omedelbart hatar när han kommer i bild. Vår hjältinna Sarah kör mer med de tysta känslorna. Uttrycken i hennes ögon skvallrar dock om vad hon känner och vad som är på gång. January Jones gör henne till en effektiv ..men kanske lite endimensionell hämnerska.
Å andra sidan bygger hela storyn på att det är paybacktime, så vem är jag att klaga.

det sista du lär se om du är ett badass

När allt obligatoriskt har avhandlats är det alltså business as usual. Det är ryckvis våldsamt och effektfullt blodigt, som det anstår en hämnarwestern….och Sarah drar sig inte för att skjuta mot kreti och pleti. Alla som står i förbund med Josiah är plötsligt lovligt byte.
Inte utan att filmen i sina bästa stunder faktiskt påminner om de otaliga 70-talare i genren som var sådär lagom stilistiskt våldsamma och spelade på känslor och krut mer än på realism. Till och med lite svart humor trycks in i handlingen, inte minst tack vare den udda sheriffen Jackson.

Sweetwater, aka Sweet Vengeance, är snyggt gjord, matar på i fint tempo och är precis så våldsam som en serietidningsstylad historia kräver. Tillför inget nytt i genren, men det behövs ju å andra sidan inte. Bara att en ny western ser dagens ljus är trevligt värre. Här kan man inte annat än luta sig tillbaka och njuta av hämnar-Sarah i lila finklänning…och hennes blodiga payback!
Smutt!

Hobby-cowboyen filmitch har också skådat hämndens timme, tyckte vi lika..?

Enhanced by Zemanta