Deadpool (2016)

Deadpool-Poster-Dec1stAck ja, superhjälterullarna fortsätter att rulla in över oss. En genre som i modern form slagit ned sina bopålar på det allra tyngsta sättet. Uppenbarligen.

Marvel verkar, trots utmaning, fortfarande stå som ledande part i denna expansion av galna effekter och nördiga oneliners. De tunga flaggskeppen och bestar till filmer (ja jag kikar på er Avengers-gänget) varvas numera också med de där så kallade ”mellanfilmerna”, kanske tänkta som små aptitretare för de stora elefanterna…men se ibland kan faktiskt de små myrorna vara bättre….som tex…eh..Ant-Man! (hahah, sorry)

Och dagens rulle går heller inte av för hackor.
Okej, jag har sett trailern ett antal gånger och tjusats av stilen, replikerna, skämten. Klassiska frågan därmed; håller rullen som helhet då? Damn, vad jag skrattade. Jösses. Det här är som en uppfriskande fläkt i det stundtals lite nördiga universumet där våra superhjältar håller till. Här alltså den lätt skruvade storyn om torpeden Wade som i ett svagt ögonblick går med på att behandlas för dödlig sjukdom medelst lagom obskyrt experiment som inbegriper våld på både kropp och inre organ….jaja….det är ju serietidningsvärld detta…remember.
Resultatet, en snabbsnackande, näst intill osårbar antihjälte som i röd spandex rasar efter hämnd för sitt numera ganska osnygga utseende.

Vissta ja, det finns en flicka med i storyn (Morena Baccarin), en rälig skurk (Ed Skrein), ett par lagom biffiga henchemen och så MMA-fightern Gina Carano förstås! Som astuffa badasset Angel Dust. Lite för vår antihjälte att bita i.

deadpool

lustiga typer mest hela tiden

Spontankänslan efter att ha sett filmen var en vrålskrattande fyra!
Sen sansade jag mig lite och tänkte på vad jag sett. Är storyn bra? Kanske inte så mycket att hänga på broräcket om man ska vara ärlig, en ganska tunn delikatess som istället lyfter en aning tack vare Ryan Reynolds som känns helt perfa som den tokrolige snabbsnackande men dödligt farlige antihjälten (vilken revansch från dikeskörningen Green Lantern!!). Dessutom roar han sig med att i parti och minut slänga referenser mot andra superhjältar. Ofta inte av det positiva slaget. Haha. Gillar man filmisk metahumor är man verkligen in for at treat här.

Klart jag gillade filmen! Klart jag skrattade åt skämten! Klart jag tycker de flesta actionstuntsen är coola. Men bäst är just Reynolds när han tjattrar på i sin rätt knäppa uppenbarelse. Syna rullen lite mer och den är som en god glass en sommardag; lättkonsumerat och lätt förgånget. Ingen upplevelse som du kommer att minnas någon längre tid. MEN, får vi hoppas på att Deadpool dyker upp igen? Någonstans…i någons film? Pow! Smack!

Mer kul än bra.

Serenity (2005)

Ja men här är jag nog ändå ganska sist på bollen iaf va..? Har lyssnat på peppen och snacket i diverse kanaler rätt länge nu. Kanske var det ändå bara en tidsfråga innan det var dags…?

Som icke-skådare av den föreliggande tv-serien Firefly kastar jag då frankt in skivan, som nu legat till sig ordentligt, i spelaren och tar plats. Det är framtiden och den omedelbara känslan är en salig mischmasch av Star Wars/Battlestar Galactica och det gamla pc-spelet Privateer. Och det går snabbt här! Inga onödiga minuter ödslas på vattentrampande i scenerna…lite som att har man inte sett tv-serien så får man fan skylla sig själv..

Det är då hjältegänget i sitt hjälterymdskepp Serenity, en skön samling ska sägas, där de flesta märkligt nog alltid har tid för en dräpande eller rapp kommentar. Hur illa läget än må vara. Som vanligt är den allena styrande överhögheten, i det här fallet ”Alliansen”, the bad guys och de man ska misstro. Likt Imperiet i en annan galax tror de sig veta vad som är bäst för de tänkande inviterna som befolkar planeterna. Motstånd finns i form av sorglösa smugglar- och bandittyper (det är inte utan att Han Solo skulle passa in här!) som verkligen gillar att jävlas med The Man (som i dagens fall verkligen tillhandahåller ett synnerligen elakt badass..). Andra hot förekommer i form av de knas-kannibalistiska The Reavers, galna stackare som uppenbarligen verkar vara detta universums livsfarliga råttor och icke att leka med.

Då jag inte skådat dagens karaktärer tidigare, blir det också lite svårt att lära känna dem så där som man skulle vilja. Solklart är ju, även i detta anpassade manus, att de har historier och djup som utvecklats allteftersom i den tidigare serien. Vad jag förstår lades just serien ned på ett otillfredsställande sätt, och till slut fick Joss Whedon loss finansiering för att en sista (?) gång låta sina karaktärer ge sig ut på ett litet större äventyr…? Kan det vara så, ni som upplevt serien? Fanns det kanske ett par obesvarade frågor?

nästan som att vara på Tusenåriga Falken…typ

Funkar då dagens film för en som inte sett serien? Tja, det gör den väl ändå. Historien blir ändå som en stand-alone i sammanhanget, och det verkar som om Whedon filat ned kanterna så att även en ”utomstående” tittare kan ta till sig vad som händer utan att klia sig i skallen för mycket. Inget fel på cgi-effekterna, skeppet känns som en sån där robust bättre begagnad skrothög som dock levererar när det behövs. Möjligen störde jag mig lite på att bildspråket ändå känns tv-anpassat vilket gör att det kapas frisk i vissa scenlösningar när det gäller förflyttningar, händelser och tidsrymder.

Om skådisarna finns väl inget att klaga över. Uppenbarligen har alla inblandade från serien återvänt. Jag känner bla igen Alan Tudyk och Adam Baldwin. Och Morena Baccarin från spänningspillret Homeland. Kul! Dessutom gillar jag Nathan Fillion som kapten Mal. En tjomme med rapp käft och uppenbarliga drag av ovan nämnde Han Solo.

Serenity funkar helt okej som rymdunderhållning. Historien känns möjligen lite överhastad, men är ändå så pass intressant att man vill veta hur det ska sluta. Bra fart på actionbiten när det väl hettar till, och effekterna är varken världsklass eller B-crappiga. Trots att den möjligen promotades som en egen långfilm, känns det som att det är ett påkostat/förlängt avsnitt av en tv-serie.
Men det behöver ju å andra sidan inte vara kattskit det heller.
Men jag önskar nog att jag sett serien innan, för den fulla upplevelsen.