Etikettarkiv: Ashley Bell

Nov 14 2017

Eftersläntrare x3: osmakligheter (igen!), djurskräck och psykot i vildmarken!

The Brothers Grimsby (2016)

Men förihelvete! HAHAHAHA!
Precis när man trodde att dåren Sacha Baron Cohen inte hade så mycket mer att visa upp…så sportar han fram den här hysteriska knaskomedi-spionthriller-syskon-fars! Om det funkar?? Beror på VEM du frågar förstås! Jag är Sacha-nörd så här är svaret rätt givet. Om Movie 43 klampade runt helt utanför den berömda boxen…så gör den här rullen likadant, fast med de mer traditionella storyklyschorna. Alltid sevärde Mark Strong spelar Englands tuffaste och bäste hemlige agent Sebastian Graves! Stenhård. Men hamnar likväl i ett läge där han behöver ha hjälp av sin fram till nu ”okände” bror, fotbollshuliganen Nobby (Sacha). Nobby är allt…man inte vill vara….om uttrycket tillåts. De två teamar upp mot en knäpp konspiration som hotar världen. Vad det exakt var har jag nästan glömt bort…för det är inte det viktigaste här!! Istället är det humorn…eller förlåt…det som är humor i SBC´s värld. Och som jag älskart!! Helt galet. ”Som vanligt” utmanar den brittiske komikern våra gränser för vad som är underhållande eller inte. Ytterligare en rulle som troligtvis älskas eller avskys. Regisserat av fransosen Louis Letterier. Plus roliga Isla Fisher i biroll också. Prutthumor…fel..kissochbajsochandravätskor-humor, ösig action, snuskigheter, elefantosmakligheter och ett jävla vrålgarv mest hela tiden från mig. Jajaja jag vet..men ibland är det riktigt gött med trams!!

47 Meters Down (2016)

Vän av ordning kanske börjar hojta om filmens produktionsår ovan här nu. Men..appappapp…rullen gjordes redan 2016 och låg för lansering på dvd/blu ray-marknaden hösten -16..när rättigheterna köptes upp av ett annat bolag som helt plötsligt bestämde sig för biolansering sommaren 2017 istället. Hette också In the Deep ett tag. Men skit i det. Vi får oss en ny otäcksrulle i vatten…bland hajar. Alltid gångbart, iaf på papperet. I praktiken verkar det ju numera vara lika svårt att få till en sevärd haj-film..som att göra ett vettig varulvsrulle! Damn! Nåja, dagens försök är inte alls så pjåkigt ändå. Den gör vad den ska. Två ystra systrar på semester i Mexiko får för sig att dyka ned i hajbur för att kolla in bestarna. Knasbollar. Allt skiter sig såklart, buren släpper från sitt fäste i båten på ytan och nu sitter tjejerna fast där i buren..typ 47 meter under ytan. Med lufttuber som börjar tömmas på luft. Yaak. Och såklart är det ju icke bara att simma upp till ytan…utanför buren lurar de ju…bestarna. Helt okej stämningsframkallande otrevligt detta. Skulle aldrig kunna ta dykcert har jag insett. Tycker det är alldeles för otrevligt att man ska ”andas” under vatten. Inget för mig. Spännande detta dock. Lite lökigt, lite overkligt, men rätt rejält obehagligt för de två syrrorna Lisa (Mandy Moore) och Kate (Claire Holt). På ytan skymtar minsann gamle Matthew Modine som kapten på den olycksaliga båten. CGI-hajar, men de gör jobbet. Gott så.

Carnage Park (2016)

Rätt märklig kombo av rånarrulle-turns-survival-horror. Filmad i gritty stil med ett ökenlandskap typ New Mexico/Kalifornien som backdrop. Två misslyckade rånare tar gisslan och flyr i bil. Dessvärre kör de rakt in i ett ödsligt område, Carnage Park, där en dåre till sniper härjar. Wtf?!?! Flykten blir till en kamp för överlevnad. Den kvinnliga gisslan Vivian (Ashley Bell) får fullt upp, inte bara att klara sig undan sina gisslantagare…utan också hålla koll på galningen med gevär! Jaja, men lite var väl funkis här iaf. Storyn bjuder inte direkt på några himlastormande ögonblick, men är ändå så pass intressant att jag vill hänga med till upplösningen. Ganska snyggt filmad i stil och färger, det där sepiagula som tycks vara vars filmmakares egendom numera. Ibland nästan lite humor, av det mer svarta slaget förstås, men mest vill den nog vara obehaglig och skrämmande. Vilket den kanske inte lyckas fullt ut med. Knasbollen med skjutvapen gör aldrig något större intryck och förpassas mest till en knäppgök. Alla håller självklart på Vivian som tar saken i egna händer och visar var skåpet ska stå. Litet plus att gamle Alan Ruck dyker upp i miniroll…Cameron från Fira med Ferris!! Ok för stunden, men oerhört lättglömt.

 

Jul 15 2011

The Last Exorcism (2010)

Alltså, man har ju sett lite filmer genom åren.
På något sätt har man lärt sig hur det funkar, hur det byggs upp och på vilket sätt de flesta historier ska läggas fram.

Formerna och utförandet kan många gånger skifta men i slutändan visas samma saker upp, och här är inget undantag från de uppställda kriterierna.

Här gillar jag dock utförandet, dokumentärkänslan som infinner sig. Jag gillar Patrick Fabian som den munvige tvivlande pastorn Marcus, vilken ägnar sig åt charlatan-snygga tricks för att hjälpa människor med snarare mentala religiösa problem än fysiska problem såsom demoniska besattheter, med ett påhittat filmteam i släptåg vars kameraman och lins är den som ger oss det visuella.

Jag gillar Ashley Bell som den påstådda besatta dottern Nell i ett hus långt ute i ödemarken. Hur hon växlar i humör och känslor, hur hon med ganska små medel lyckas få fram känslor av obehag, beskyddarinstinkt och osäkerhet hos Marcus och hans filmteam.

Jag gillar hur det egentligen enkla manuset lockar att skrapa lite på ytan för att något annat eventuellt ska anas därunder. Historien faller inte ned i de absolut värsta klyschorna och fällorna som annars är så typiskt för rullar i den här genren.

Det jag retar mig lite på är att historien, och formatet, inbjuder till att manusförfattarna kan göra lite som de vill med slutet och logiken. Som alltid byggs så mycket upp för att landa i ett sorts antiklimax, eller kanske snarare en snopenhet för oss som tittar. Som en sorts gardering från hittepå-folket för att manuset inte behöver vara genomarbetat till hundra procent. En brytning kan alltid göras med ursäkten att filmens form gör det legalt.

Det finns dock små guldkorn här,och de är njutbara och till viss del obehagliga.

The Last Exorcism försöker säkerligen inte bli någon ny Linda Blair-rulle, men utnyttjar ibland samma medel för att skrämmas. Troligen något för överhypad, men inget jättefel på spänningen dock. Godkända obehagligheter (kanske i sommarnatten…?).

”Is that regular water?”