Swamp Shark (2011)

Hajfesten (?) fortsätter!
Skönt kackigt med lagom användande av gummihaj och sparsmakat med rufflig CGI. Det måste man ge rullen cred för. Annars är det lika rultigt som det brukar vara i den här sortens lågbudget. Men så finns också den lilla, ibland så tunna, linjen mellan en riktig hatkalkon och en film som det ändå inte går att bli förbannad på. Och den här faller också in på rätt sida strecket tycker jag nog. Vi snackar inte stabilt för fem öre såklart, men jag har svårt att se hur någon skulle kunna bli ilsken på detta. I sina mest frejdiga ögonblick en avigt charmig soppa, där de flesta kontrollpunkterna checkas av; skum polischef, rättrådig hjältinna, mystisk främling…och framför allt…spåniga teens som finns med för att bli hajmat i tid och otid.

Ett skumt djursmugglingsförsök går fel och vips har en badass-stor haj sluppit lös i träsket intill en liten håla nånstans i amerikanska södern. Oturligt nog precis i samma veva som den obligatoriska sommarfestivalen, som alltid ska firas på film, inträffar. Hahaha. Gott om töntaction, usel humor och mer eller mindre lurkiga sätt för gummihajen att klippa sina offer. Tacksamt nog håller filmmakarna igen på den värsta fattigmans-CGI:n vilket gör att det ändå ser okej för det mesta. Jag skriver okej, för bra är det såklart inte. Gamla avdankade namn i rollistan stör inte speciellt mycket heller; Robert Davi, Kristy Swanson och D.B. Sweeney.

Då och då ganska muntert. Som vanligt måste man ha humör för dessa obskyra hajfilmer.
Vilket jag har. Ifall ni nu inte visste det.

Annonser

Malibu Shark Attack (2009)

Ännu mera hajar!
Här i form av en rejäl C-rulle. Meeen…damn..mer underhållande än jag kunde tro från början. Tänk Sharknado, fast utan det komiska anslaget. Lökiga dataeffekter förvisso, som samsas med halvkackiga hajfenor i papier maché. Och så in med gamla Peta Wilson från tv-serien Nikita i en av huvudrollerna som luttrad badvakt på Malibus stränder.
Det handlar (som så ofta) om en enorm tsunami som väller in över Stilla Havs-kusten en alldeles vanlig morgon. Vilket också för med sig att revor i underjorden öppnas och fram med prehistoriska ”goblin sharks”! Fula trynen på hajkroppar, cgi:n har kanske inte jobbat sådär…eh..exremt bra. Översvämningar, blod i vatten och mayhem. Våra hjältar fångade i ett halvt översvämmat badvaktstorn, ett gäng arbetare isolerade i en strandvilla. Hur ska det gå?? Vilka ska klara sig och vilka måste offras?

Storymässigt lite småkul bitvis, skrattmässig när det gäller överspel och effekter…men inte alls så uselt som jag trott på förhand. Om man sväljer (!) den värsta skämmigheten alltså. Peta gör inte bort sig, kanske lite synd att hon förpassats till den här sortens filmiska bakgård..?

Lätt värt 10 spänn på loppisen. Och återigen…filmer med hajar är ALDRIG fel.

Cage Dive (2017)

Okej, postern är troligen det bästa med filmen. Men..filmer med hajar kan ALDRIG vara fel. Däremot kan de komma i varierande former när det gäller kvalle och utförande. Här ett nytt besök i det uttjatade found-footage-träsket. En kamera hittas på havsbotten utanför Australiens kust. Minneskortet sitter i och vips får vi ta del av ett gäng olycksaligas öden. Amerikaner som kommit till landet down under för att försöka komma med i äventyrsprogram på tv. Bästa ”ansökningsmetoden”? Att dyka bland hajar i bur och visa sig modig. Självklart skiter sig allt, båten går under med folk, hajburar och allt när en enorm monstervåg (apsnyggt gjort) hamrar på från ingenstans. Överlevande i vattnet som får hoppas på räddningsinsats. Men visst ja, det var visst hajar i området. Häpp!

Rullen har lite oförtjänt fått tilläggsnamnet Open Water 3 för att spela på just DE två andra filmerna om typ samma sak. Synd säger jag då den här rullen funkar snyggt på ”egen hand”. Lite lökigt förstås att någon hela tiden haft lugnet att filma det som sker..men det går att leva med. Effekterna är top notch (svenskt företag bakom!) och hajarna ser allt annat än cgi:ade ut! Mer överlevnadsdrama än hajskräck. Effektivt ihopknåp av en herr Gerald Rascionato, med ett koppel okända skådisar i fokus.

Perfa 80 minuter för den som vill dra upp benen i tv-soffan när det vankas bestar i vattnet.

 

Eftersläntrare x3: osmakligheter (igen!), djurskräck och psykot i vildmarken!

The Brothers Grimsby (2016)

Men förihelvete! HAHAHAHA!
Precis när man trodde att dåren Sacha Baron Cohen inte hade så mycket mer att visa upp…så sportar han fram den här hysteriska knaskomedi-spionthriller-syskon-fars! Om det funkar?? Beror på VEM du frågar förstås! Jag är Sacha-nörd så här är svaret rätt givet. Om Movie 43 klampade runt helt utanför den berömda boxen…så gör den här rullen likadant, fast med de mer traditionella storyklyschorna. Alltid sevärde Mark Strong spelar Englands tuffaste och bäste hemlige agent Sebastian Graves! Stenhård. Men hamnar likväl i ett läge där han behöver ha hjälp av sin fram till nu ”okände” bror, fotbollshuliganen Nobby (Sacha). Nobby är allt…man inte vill vara….om uttrycket tillåts. De två teamar upp mot en knäpp konspiration som hotar världen. Vad det exakt var har jag nästan glömt bort…för det är inte det viktigaste här!! Istället är det humorn…eller förlåt…det som är humor i SBC´s värld. Och som jag älskart!! Helt galet. ”Som vanligt” utmanar den brittiske komikern våra gränser för vad som är underhållande eller inte. Ytterligare en rulle som troligtvis älskas eller avskys. Regisserat av fransosen Louis Letterier. Plus roliga Isla Fisher i biroll också. Prutthumor…fel..kissochbajsochandravätskor-humor, ösig action, snuskigheter, elefantosmakligheter och ett jävla vrålgarv mest hela tiden från mig. Jajaja jag vet..men ibland är det riktigt gött med trams!!

47 Meters Down (2016)

Vän av ordning kanske börjar hojta om filmens produktionsår ovan här nu. Men..appappapp…rullen gjordes redan 2016 och låg för lansering på dvd/blu ray-marknaden hösten -16..när rättigheterna köptes upp av ett annat bolag som helt plötsligt bestämde sig för biolansering sommaren 2017 istället. Hette också In the Deep ett tag. Men skit i det. Vi får oss en ny otäcksrulle i vatten…bland hajar. Alltid gångbart, iaf på papperet. I praktiken verkar det ju numera vara lika svårt att få till en sevärd haj-film..som att göra ett vettig varulvsrulle! Damn! Nåja, dagens försök är inte alls så pjåkigt ändå. Den gör vad den ska. Två ystra systrar på semester i Mexiko får för sig att dyka ned i hajbur för att kolla in bestarna. Knasbollar. Allt skiter sig såklart, buren släpper från sitt fäste i båten på ytan och nu sitter tjejerna fast där i buren..typ 47 meter under ytan. Med lufttuber som börjar tömmas på luft. Yaak. Och såklart är det ju icke bara att simma upp till ytan…utanför buren lurar de ju…bestarna. Helt okej stämningsframkallande otrevligt detta. Skulle aldrig kunna ta dykcert har jag insett. Tycker det är alldeles för otrevligt att man ska ”andas” under vatten. Inget för mig. Spännande detta dock. Lite lökigt, lite overkligt, men rätt rejält obehagligt för de två syrrorna Lisa (Mandy Moore) och Kate (Claire Holt). På ytan skymtar minsann gamle Matthew Modine som kapten på den olycksaliga båten. CGI-hajar, men de gör jobbet. Gott så.

Carnage Park (2016)

Rätt märklig kombo av rånarrulle-turns-survival-horror. Filmad i gritty stil med ett ökenlandskap typ New Mexico/Kalifornien som backdrop. Två misslyckade rånare tar gisslan och flyr i bil. Dessvärre kör de rakt in i ett ödsligt område, Carnage Park, där en dåre till sniper härjar. Wtf?!?! Flykten blir till en kamp för överlevnad. Den kvinnliga gisslan Vivian (Ashley Bell) får fullt upp, inte bara att klara sig undan sina gisslantagare…utan också hålla koll på galningen med gevär! Jaja, men lite var väl funkis här iaf. Storyn bjuder inte direkt på några himlastormande ögonblick, men är ändå så pass intressant att jag vill hänga med till upplösningen. Ganska snyggt filmad i stil och färger, det där sepiagula som tycks vara vars filmmakares egendom numera. Ibland nästan lite humor, av det mer svarta slaget förstås, men mest vill den nog vara obehaglig och skrämmande. Vilket den kanske inte lyckas fullt ut med. Knasbollen med skjutvapen gör aldrig något större intryck och förpassas mest till en knäppgök. Alla håller självklart på Vivian som tar saken i egna händer och visar var skåpet ska stå. Litet plus att gamle Alan Ruck dyker upp i miniroll…Cameron från Fira med Ferris!! Ok för stunden, men oerhört lättglömt.

 

The Shallows (2016)

the-shallows-1-sheetFörsta hajrullen sen Jaws -75 (!) där jag verkligen suttit och hoppat av adrenalinstinn spänning. I vissa lägen alltså. För i andra lägen är dagens hittepå rena rama surfarporren för hugade vattenlekare.

Bakom kameran idag spanjacken Jaume Collet-Serra, känd för Liam Neeson-rullarna Unknown och Non-Stop. Här byter han miljö totalt och skickar ut spänstiga Blake Lively på en surfbräda. Platsen är en ”hemlig” strand nånstans vid Mexiko-kusten. Nancy (Lively) har hoppat av läkarutbildning…och större delen av livet självt. Sjukdom har ryckt bort hennes mamma, och i ett sorts desperat inre mentalt försök att hedra henne…har Nancy tagit sig till den speciella strand där hennes mamma en gång i tiden också surfade på de turkosblå vågorna.

Läget är smutt. Kustlinjen förföriskt vacker, vågorna mäktiga och vädret sanslöst fint. Bara att ge sig i kamp med havet. Vilket Nancy gör med den äran och filmens första kvart är en fläskig uppvisning i snygga surfarscener, stiligt kameraarbete och maffiga surfsvängar. Som hämtat ur en flådig dokumentär. Vilket också gör det till en rejält snygg visuell rulle. Bland alla surfartricks och vågtunnlar och hejsan hoppsan sätter dock regissören en och annan liten detalj som förvarnar om vad som komma skall. Speciellt gillar jag när kameran ligger i vattenlinjen och ena sekunden visar den härliga miljön ovanför ytan..för att i nästa sekund låta mig ta del av det mörka okända under ytan.

Snart skits det också i det blå skåpet när Nancy av misstag råkar surfa rakt in i matreviret hos en stor badass-vithaj. Ojoj. Ja, ni fattar ju själva. Komma där och störa. Inte bra. Adrenalin, skräck, panik, attack…och endast ett litet rev 200 meter från stranden får bli hennes räddning. Men vad händer när tidvattnet stiger och revet hamnar under ytan? Damn, goda är dyra. Dessutom en skadad Nancy med blödande lår..ingen bra kombo i vattnet. Och varför är stranden så öde och avlägsen just nu…??

Möjligen har jag någonstans innan rullen funderat på om det verkligen finns belägg för 86 minuters vattenskräck i den här formen…men det är just den relativt korta längden som idag är filmens fördel. Inget utdraget, mer bara rakt på. Jäkla bra längd på den här typen av genre detta (och kom igen…en hajfilm är ALLTID en hajfilm!)
Du kan såklart ha åsikter på realism och logik i händelserna.
Eller också skiter du i det och bara hänger på bland vågor och panik. Spänningen är det inget fel på. Plus utsökt foto och smutt musik.

blake-lively-and-the-shark-the-shallows-39717776-1000-544

en fena man icke vill se just här

Det är bara att inse…att någon ny Jaws kommer vi aldrig att få uppleva igen. Men vad gör väl det..så tidlös som DEN är kan man ju bara se om den 34 ggr till när andan faller på.

Dagens vattenskräck är välgjord, har en stentuff hjältinna, apsnygga surfarscener och framför allt en haj som ICKE ser jönsigt CGI:ad ut! Bara en sån sak! Vilket också gör att man liksom kan identifiera sig med Nancys läge. Man är med henne där på det futtiga revet. Tufft läge!

Sevärt.

Bait (2012)

bait-posterÅterigen, det händer inte ofta…men ibland snubblar man ändå över de där filmerna som man inte kunde tro skulle vara något.

Vattenskräck. Aldrig fel.
Vattenskräck som tar sig in på ”fel” ställe. Vågat (!). Kan gå åt vilket håll som helst. Skräp eller skoj.
Idag blev det skoj!
Se på tusan!

Vi tar oss till Australien. Sol och stränder. Surfiga grabbs och lättklädda girls.
I början av rullen den obligatoriska HÄNDELSEN som behövs för att sätta storyn i rullning. Dramatik…och givetvis en stor vithaj inblandad.
Swoosch!
Fast forward i tiden. Dagens deppige protagonist jobbar i ett supermarket nära beachen. Här dyker plötsligt både gammal flickvän, spåniga teens och till och med en rånarduo upp!
Och alla får strax sällskap av en gigantisk tsunami som dundrar in över kusten och skapar kaos och elände.
Ett översvämmat supermarket där det gäller att hitta ett sätt att komma ut för de överlevande. Lite katastrofrulle således.

Och till detta lägger vi då ett par stora badass-vithajar (!) som simmat in i byggnaden!
Tjohoo! Galenskaper! Men, snygga galenskaper. För det mesta.
Då och då lider rullen ganska svårt av CGI-hittepå…men det köper jag när rullen ändå är så pass underhållande och framför allt lite småspännande mest hela tiden! Gjord för 3D-marknaden, vilket betyder att de flesta jumpscares och moneyshots kommer rakt mot kameran. Funkar ok i 2D med.

Här finns inga stars att spota i rollerna direkt, lokala (?) australiensiska förmågor….men banne mig om inte ändå Julian McMahon (Nip/Tuck) dyker upp i en roll!

klättra på väggarna har man ju hört…men klättra på hyllorna…?

En B-rulle javisst. Men en ganska snygg och tät B-rulle. Klädd i en fräsig kostym som rätt friskt trollar bort simpelheten och klyschorna i det tunna manuset från näthinnan och lämnar kvar lite charmig vattenaction.
Och kom igen, illvilliga hajar är ALDRIG fel att utsätta sig för på film!

Jag snor ett Henke-uttryck:
Det blir 3 luriga hajfenor som precis försvinner under ytan….