Shimmer Lake (2017)

Rulle som haft det lite svårt att hitta ut till sin publik. Inspelad redan hösten 2015, sedan hyllvärmare fram till hösten 2016 då Netflix köpte upp rättigheterna och lade ut för streaming under 2017. Hm, bör man vara orolig för underhållningsvärdet? Asch, inget direkt att bry sig om. Filmen siktar inte direkt jättehögt i ambitionsnivån, vilket gör att det blir svårt att bli superbesviken. Influenserna hos debutregissören Oren Uziel verkar komma från Tarantino och Coen-bröder, och sådant är ju alltid svårt att ta sig an.

En småstadspolis (Ben Walker) försöker utreda ett bankrån som uppenbarligen gått snett. Misstänkta snubbar finns. Bla tycks hans bror (Rainn Wilson) vara insyltad. Det ”märkliga” med filmen är att den berättas baklänges. Börjar på en fredag, och tar sig sakta bakåt genom veckan. Udda? Ja kanske, men det tar inte så lång tid innan jag på något sätt ändå kommer in i berättarstilen. Storylinens utformning gör ju också att manuset inte behöver hålla sig helt linjärt i alla lägen. Lägg till detta lite svärtad humor, och det hele borde väl vara i hamn. Eller?

Nja, problemet med rullen är att den aldrig engagerar fullt ut, trots möjligheten att sätta oss som tittar på det hala. Givetvis bygger den omkastade kronologin på att vi aldrig helt ska veta veta vad som egentligen har hänt. Och när väl finalen på rullen kommer, det vill säga starten på den märkliga veckan, blir det mer av ett ”jaha”.
Alla olika inblandade gör nog vad de ska, det är mer i själva storyn det brister. Främst för att allt känns rätt…ointressant. Been there, done that…typ. En fattigmans-Coen-produkt. Självklart aldrig fel med Wilson i en roll. Eller Rob Corddry och Ron Livingston. De två sista är dock med på tok för lite.

Inget du tar fram motorsågen för, men heller inget som är värt att komma ihåg i någon större utsträckning. Lite mellanmjölkig stund sådär i soffan en vardagskväll.

Annonser

Super (2010)

super_posterHur är det nu?
Alla kan bli en superhjälte? Även utan superkrafter?

Dagens inlägg i debatten kommer från Frank Darbo (Rainn Wilson) en tystlåten, timid, figur vars liv just blivit än värre. Enligt honom själv alltså. Frun Sarah (Liv Tyler) har precis lämnat honom för den skumme Jaques (Kevin Bacon). Vad återstår i tillvaron? Jobbet på den sunkiga syltan där han flippar hamburgare..?

I ett något febrigt tillstånd av självömkan, och under aningens påverkan från den lokala kristna (!) tv-kanalen, beslutar sig Frank för att bli en nattlig hämnare. En kraft för alla utsatta som hamnat i klorna på sådana skummisar som…som..Jaques till exempel!
En taffligt sydd hemmadräkt senare är Frank redo för gatornas våld i form av den rödklädde ”The Crimson Bolt”! Ojoj.

Jaha, så vad är detta? En komedi? En svart skröna? Ett drama om en man så förlorad i sitt förstånd att verklighet flyter ihop med fantasi? Regissören James Gunn (Guardians of the Galaxy) slänger upp en story som i vissa fall starkt påminner om Kick Ass-rullarna. Här samsas ren komedi, ibland med slapstick-inslag, och ganska rått våld.
Att Frank inte direkt är en vig brottsbekämpare med elegant stil står snart klart, och när den unga Libby (Ellen Page) dyker upp i hans liv och vill bli maskerad sidekick…ja då vässas det hela till såklart. Och nånstans vill Frank bara rädda Sarah ur klorna på den iskalle Jaques som visar vara en knarkhandlare utan samvete.

Det är mörkt, det är avigt, skratt som ofta fastnar i halsen. Det är ett drama om en snubbe som uppenbarligen inte har koll på sitt själsliga liv…en sorts sarkasm över svennebanan-livet?
Eller bara en jävligt röjig och lite knäpp actionkomedi?

super_pic

hemmabyggesmällare…perfa!

Valet är kanske fritt för den som tittar. Hur som haver funkar Rainn Wilson perfekt i rollen som den dystre Frank. Imponerande rollista i övrigt i denna ganska lågbudgeterade rulle. Gott om våld och svart humor…och så den där lilla touchen av det skavande dramat..som gör att gränsen mellan medlidande för huvudpersonen och farhågan för att han har mental härdsmälta…suddas ut lite då och då.

Sevärd i all sin brokiga mix.

Cooties (2014)

cooties_posterDags för lite besök i zombieträsket igen.
Sort of iaf.

Nå, vad har vi här då?
Jo, en sorts skräck-komedi om en skola där nästan varje elev strax blir infekterad av ett virus som förvandlar dem till små mördarlika bestar törstande efter blod och inälvor! Hu!
Mest utsatta; lärarkåren på skolan! En samling desillusionerade typer som brukar tillbringa vardagen med att beklaga sig över tillvaron…och odrägliga ungar! Nu får de plötsligt anledning att oroa sig för annat minsann. Bara att barrikadera sig och försöka klara livhanklen så gott det går.

Mitt i kaoset, den unge nördige lärarvikarien Clint (Elijah Wood), som återvänt till sin lilla hemstad från New York. Nu får han plötsligt annat att oroa sig för än hur han ska göra för att slå igenom som  författare. Tillsammans med den odräglige gympaläraren Wade (Rainn Wilson), den obehagligt nördige NO-läraren Doug (Leigh Whannell), den gamla skolkompisen-turned-teacher Lucy (Alison Pill) plus ett par andra stackare gäller det att överleva till varje pris….och akta sig för monsterungarna!

Se där ja! Ibland kommer det en och annan sån här oborstad lite uppkäftig komedi, gärna med ganska våldsamt gore inbakat. Historien må vara ganska urvattnad, men just att det idag handlar om vildsinta ungar med extrem blodtörst…gör ändå att underhållningen höjs ett snäpp. Man kan också se det som att här får lärarna en chans att ge igen med råge….hrm…!!
Det enda sättet att klara livhanken är naturligtvis att göra processen kort med de infekterade småkids som står i vägen för gruppens överlevnad. Varför tycks det bara vara barn som blir smittade då? Självklart finns det en ganska ansträngd förklaring till det också…men det köper man liksom. Hallå, hela filmen är ju lite hejsanhoppsan! Fast på ett bra sätt!

gympalärare i underläge!

Kul att Elijah Wood hoppat på en roll här. Han är även med i producentledet, och bjuder verkligen på sig själv. Bäst; när Rainn Wilsons gympagubbe förolämpar Wood och liknar honom vid en liten töntig Hobbit!! Haha! Just Wilson, en liten favvo hos mig, gör annars kanske den roligaste rollen som redneck-snubbe med taskig attityd. Mycket roligt. Alison Pill känner vi igen från The Newsroom som ambitiös journalist. Här får hon chansen att spela lite knäpp komedi, och det funkar det också.

Rullen är författad av Leigh Whannell, en av männen bakom Saw-rullarna och tillika Insidious-serien, som dessutom alltså syns i rollistan som knasige Doug. För regin står ett par snubbar som heter Jonathan Milott och Carey Murnion. Rena rookies vad jag kan läsa mig till. Men icke desto mindre har de två lyckats att tillverka ett stycke politisk inkorrekt och lagom grisig komedi i zombiesjukans anda. Precis en sån där uppfriskande liten knasrulle man behöver ibland!

Underhållande!